Etikettarkiv: webbstrategi

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vÀgen

Det mindre företagets digitala vÀrld

Ändrar sig vĂ€rlden allt snabbare eller Ă€r det bara som det kĂ€nns? PĂ„ mindre Ă€n 10 Ă„r har vi fĂ„tt teknik som har gjort det möjligt för oss att fĂ„ tillgĂ„ng till information och personliga nĂ€tverk ögonblickligen oavsett var vi befinner oss. Men det rĂ€cker inte dĂ€r, vi har vant oss vid det sĂ„ till den grad att vi har svĂ„rt att tĂ€nka oss att vara utan.

De flesta har idag tillgÄng till internet, de Àr med i minst ett socialt nÀtverk och de har antingen en smartphone eller en lÀsplatta. Vi har Àndrat en stor del av vÄra personliga vanor utifrÄn de nya förutsÀttningarna men hur Àr det med vÄra företag?

Sime 2014 i Stockholm har bjudit pÄ tankar frÄn nÄgra av de företag och individer som var och Àr delaktiga i den stora digitala förÀndringen som vi alla upplever. Och, ja det mesta pekar pÄ att vÀrlden numera faktiskt Àndrar sig i allt snabbare takt.

Vad innebÀr detta för det mindre företaget?

Oavsett storlek sÄ mÄste företag idag förhÄlla sig till en snabbt förÀnderlig vÀrld. Det vi tar för givet idag kan vara helt omkullkastat imorgon. Det gÀller att se vad som Àr pÄ gÄng i god tid sÄ att man snabbt kan anpassa sig innan det Àr försent.

VÄr historia erbjuder mÀngder med exempel pÄ branscher som inte lÀngre existerar. Företag som stod sÄ starka att de inte kunde tÀnka sig att nÄgot skulle kunna putta omkull dem.

UmgÄs utanför din bransch

Eftersom innovation föds i mötet mellan olika idéer Àr risken stor att det som kommer förÀndra din industri radikalt kommer frÄn en helt annan sektor. Det kan komma frÄn nÄgot du inte ens hört talas om.

Nyfikenhet pÄ andra branscher hjÀlper dig att se hot, men kan framförallt synliggöra möjligheter för dig som du annars inte hade sett.

AvsÀtt tid för inspiration

Dagens smÄföretagaree har mycket att vinna pÄ att investera en del av sin tid för att sÀtta sig in i ny teknik. Internet erbjuder tillgÄng till all tÀnkbar information om digital innovation.

Tid Àr en bristvara som egen men sÄ lite som en kvart i veckan kan öppna upp en helt ny vÀrld av tankar och möjligheter. Du kan se pÄ inspirerande föredrag pÄ TED talks, lÀsa tech-magasin som Wired eller TechCrunch eller för all del lÀsa svenska Internetworld.

VÄga öppna upp för förÀndring

FörÀndring Àr bland det mest skrÀmmande som finns. Det Àr mÀnskligt att kÀnna oro inför det som Àr obekant och ju bÀttre man Àr pÄ det man gör desto svÄrare blir det att prova nÄgot nytt.

Familjeföretag som har funnits i generationer besitter en ovÀrderlig kunskap men den kan snabbt falla i vÀrde om den inte kombineras med nya strömningar. Lyssna pÄ de idéer som nya medarbetare kommer med och fastna inte i invanda spÄr.

Ta reda pÄ vad ni kan och hÄll fast vid det

Det kan tyckas motsÀgande att först sÀga att man ska tÀnka nytt för att dÀrefter sÀga att man ska hÄlla fast vid det man kan. Styrkan ligger i att kunna ta vara pÄ sin expertis och med hjÀlp av nya idéer göra det Ànnu bÀttre.

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vĂ€gen. Mike Hecker, Nespressos första marknadschef, formulerade det pĂ„ ett talande sĂ€tt “Ta reda pĂ„ vad som Ă€r din butiks digitala motsvarighet till att erbjuda din kund ett glas champagne?”.

Digital Ängest och oro för framtiden

I den takt som det digitala utvecklas Àr det helt naturligt att kÀnna Ängest över att inte hÀnga med. Det du ska vara orolig för Àr om du INTE kÀnner nÄgon Ängest. Risken Àr att du ganska snart har halkat efter. Dagens företagare mÄste stÀndigt vara beredd pÄ nya förutsÀttningar men samtidigt ta det med ro.

Försök att lita pÄ att den osÀkerhet du upplever nu Àr nÄgot som alla upplever. Det viktigaste Àr inte att du gÄr först men var beredd att följa efter nÀr stigen börjar bli upptrampad.

 

MĂ€tbarhet

Att mĂ€ta för att veta – sociala medier

Det Àr sÄ lÀtt hÀnt idag nÀr vi kan mÀta insatser ner till minsta öre att vi blir skeptiska till det som inte Àr direkt mÀtbart. En banner-annons, en AdWords-kampanj eller ett nyhetsbrev kan ge direkta försÀljningssiffror, och i kampen om en satt budget Àr det lÀttare att motivera det som gÄr att bevisa.

En kvalificerad gissning

Det vi glömmer Àr att marknadsföring för inte sÄ lÀngesedan var nÀstan uteslutande en gissningslek. Visserligen en ytterst kvalificerad gissningslek, med spelare som spenderat Är för att till fullo förstÄ marknader, men ÀndÄ en gissning.

Men Ă€r det verkligen bara en gissning nĂ€r det gĂ„ng efter gĂ„ng har fungerat? Att fokusera pĂ„ det som driver försĂ€ljningssiffor och hoppa över det som inte gĂ„r att bevisa Ă€r som att skicka ut ett sĂ€ljteam och strunta helt i varumĂ€rkesarbetet. Om Levi’s knackat dörr för att sĂ€lja 501:or hade de verkligen blivit lika ikoniska? Kanske, men hade du vĂ„gat chansa pĂ„ det?

VarumÀrkesarbete som skapar upplevelser

Sociala medier handlar om varumÀrkesarbete. Det Àr att jÀmföra med att vÀlja fÀrger, tonalitet och modeller för sin kampanj. Vilken kÀnsla vill vi skapa? Men det handlar ocksÄ om service, lyhördhet, gemenskap och delade vÀrden. Det handlar om den samlade upplevelsen du ger som företag.

MÀtbarhet för att utvÀrdera strategi

Vi kan mÀta vÄra insatser i sociala medier. Vi kan mÀta hur mycket vi gör, hur mÄnga som ser och engagerar sig i det vi har gjort, och vi kan följa resultaten Ànda ner till försÀljningssiffror. VarumÀrkesarbete Àr inte sÄ mycket av en gissningslek lÀngre.

Men med mÄlet att förbÀttra försÀljningssiffrorna Àr det lÀtt att tÀnka att strategin mÄste följa mÄlet. Vi Àr vana vid att sÀljkampanjer, kupongerbjudanden och lanseringserbjudanden anvÀnds för att driva och mÀta försÀljning. VarumÀrkesarbete Àr nÄgot som i bÀsta fall har kunnat utvÀrderas i efterhand.

SÀlj pÄ rÀtt sÀtt i sociala medier

Idag kan vi bevisa att varumÀrkesarbete sÀljer genom att mÀta. Det innebÀr att mÀtbarhet inte lÀngre handlar om att anpassa strategi efter mÄl, det handlar om att utvÀrdera de satta strategierna.

Eftersom jag framförallt hjĂ€lper mindre företag med brist pĂ„ resurser sĂ„ reagerar jag ofta pĂ„ frasen “sĂ€lj inte i sociala medier”. NĂ€r en anstrĂ€ngd budget ska sĂ€ttas sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att vĂ€rdesĂ€tta nĂ„got sĂ„ mjukt som varumĂ€rke. DĂ€rför föredrar jag att lyfta diskussionen till att handla om att sĂ€lja pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt i sociala medier.

Du Àr den du Àr

Du vill ha rÀtt kunder och kunder vill hitta rÀtt företag för dem. Eftersom det Àr lÀttare Àn nÄgonsin för kunder att hitta rÀtt sÄ det borde vara lÀtt för dig att fÄ rÀtt kunder.

Internet har samlat all vÀrldens kunskap och alla vÄra nÀtverk pÄ en och samma plats. Som kund kan vi idag lÀsa pÄ, utvÀrdera vad vi söker och vÀlja utifrÄn rekommendationer. Vi vÀljer det som kÀnns rÀtt. Som marknadsförare behöver du dÀrför börja med att sÀtta grunden. Du mÄste göra det enkelt för potentiella kunder att hitta dig genom att röja eventuella hinder.

Synlighet, trovÀrdighet och tillgÀnglighet

Varje hinder vi möter gör oss mer osÀkra och fÄr oss att leta efter andra alternativ. Om vi inte kÀnner igen företaget, inte hittar nÄgon som har nÄgot att sÀga om dem och det dessutom Àr svÄrt att fÄ tag pÄ dem sÄ börjar varningsklockorna ringa.

DÀrför behöver vi som företag se till sÄ att vi syns ofta och pÄ rÀtt stÀllen, att det Àr lÀtt för andra att prata om oss och att vi finns tillgÀngliga nÀr vi Àr önskade. Synlighet, trovÀrdighet och tillgÀnglighet utgör dÀrför en bra grund för att mÀta dina insatser i sociala medier.

MĂ€t insatser, genomslag och resultat

Du kan mÀta pÄ tre olika nivÄer: vad du har gjort, vad det ledde till och vilka resultat du fick. Du kan anvÀnda de inbyggda verktygen som erbjuds av de olika medierna men det finns ocksÄ en mÀngd externa tjÀnster som kan hjÀlpa dig utvÀrdera och ge dig ett samlat grepp.

Du kan utgÄ ifrÄn kvantitet men glöm inte att Àven utvÀrdera kvalitet. Det Àr inget vÀrt om du har 10 000 som gillar din facebooksida om de inte samtidigt tillhör nÄgon av dina mÄlgrupper.

Kom igÄng att mÀta

Börja med att se över insatser i respektive kanaler. Vilka sociala medier syns ditt företag i, vilka nÀtverk i form av följare har ni, och hur ofta brukar ni kommunicera genom respektive kanal med inlÀgg, tweets m.m.? En viktig aspekt Àr att se över hur mycket tid som lÀggs i varje kanal. Det mÄ vara gratis men det tar tid.

NÀsta steg handlar om vilket genomslag insatserna fÄr. Vilken rÀckvidd har inlÀggen d.v.s hur mÄnga Àr det som ser det ni gör? Vilket engagemang fÄr ni i form av delningar, kommentarer och gillanden? Tas det nÄgon form av aktiv kontakt med företaget som t.ex frÄgor pÄ facebooksidan, mentions pÄ Twitter eller trafik till hemsidan?

Det sista steget handlar om resultat och att se över om man verkligen har uppnÄtt ökad kÀnnedom, trovÀrdighet och tillgÀnglighet. Det kan naturligtvis göras genom traditionella marknadsundersökningar i form av enkÀter, intervjuer och fokusgrupper men det gÄr ocksÄ bra att göra en innehÄllsanalys.

Genom att följa olika Àmnen i sociala medier (ett minimum ditt företags namn) sÄ kan du se hur ofta ni nÀmns, i vilka sammanhang och vad som sÀgs. Upplevs ni som trovÀrdiga och tillgÀngliga eller Àr det mycket klagomÄl om service och kvalitet? FöljdfrÄgan blir naturligtvis hur kan det göras bÀttre?

FörsÀljning

Det slutgiltiga mÄlet med allt vi gör Àr att sÀlja bÀttre men du mÄste vara beredd pÄ att ett lÄngsiktigt varumÀrkesarbete tar tid. Genom att följa den trafik du fÄr frÄn sociala medier sÄ kan du se om det leder till uppfyllda mÄl sÄ som nedladdningar, prenumerationer pÄ nyhetsbrev eller rent av köp.

Varje kontakt som tas tyder pÄ att ni erbjuder nÄgot av intresse. Besökaren kanske inte Àr en kvalificerad köpare nu men vad Àr det som sÀger att han inte kan bli?

Sociala medier kan hjÀlpa dig att möta de förvÀntningar som kunder har, de kan hjÀlpa dig att röja hinder och stÀrka ditt varumÀrke men precis som med allt annat handlar det om kvalitet. DÀrför mÄste du utvÀrdera regelbundet och anpassa dÀrefter.

Det bÀsta du kan göra Àr att vÀla de medier som passar dig och testa dig fram. Du kan lÀra dig oerhört mycket om dina mÄlgrupper bara genom att utvÀrdera det du gör.

Hur sÀljer jag via sociala medier?

Hur sÀljer jag via sociala medier?

Som smĂ„företagare mĂ„ste man vĂ€ga varje insats noggrant mot de förvĂ€ntade resultaten för att inte placera sina resurser i fel korg. Och eftersom mĂ„nga vid det hĂ€r laget har konstaterat att sociala medier tar tid att arbeta med blir den naturliga följdfrĂ„gan – Hur sĂ€ljer jag via sociala medier?

Mycket har hÀnt pÄ senare Är som har förÀndrat vÄr syn pÄ försÀljning radikalt. Vi vet idag vad de flesta lÀnge haft pÄ kÀnn, nÀmligen att vi fattar vÄra beslut utifrÄn kÀnslor. Vi vill gÀrna tro att vi Àr rationella och att vi fattar beslut utifrÄn den fakta vi har framför vÄra ögon, men det som styr vÄrt handlande Àr allt som oftast vÄr magkÀnsla. FaktainhÀmtningens frÀmsta syfte Àr att stÀrka oss i det beslut som vi redan har fattat med hjÀlp av magen.

Vad innebÀr det hÀr för sÀljare?

Egentligen innebÀr det inget nytt mer Àn att vi idag vet att inga sÀljargument biter ifall det inte kÀnns rÀtt frÄn början. En bra sÀljare Àr dÀrför oftast nÄgon som vi vet kan hjÀlpa oss lösa vÄra problem utan att stressa fram ett avslut. Vi litar pÄ att de inte försöker fÄ oss att köpa produkter som vi egentligen inte behöver och dÀrför har vi ett starkt förtroende för dem.

Med fler kontaktytor har man större möjlighet att bygga upp ett förtroende. SÀljare har lÀnge vetat att gemensamma intressen och bekanta Àr nÄgot som hjÀlper en i sÀljsituationer och att regelbunden kontakt Àr nödvÀndigt för att hÄlla liv i en kundrelation. Med detta i Ätanke sÄ faller det sig ganska naturligt att sociala medier Àr en stark sÀljkanal att övervÀga om man bara vet hur den ska anvÀndas.

Hur sÀljer jag via sociala medier?

Under augustitrÀffen med Social Media Club Göteborg sÄ diskuterade vi framgÄngsrikt företagsbloggande, och bordet jag satt vid fick svara pÄ just denna frÄga. Det blev en bra diskussion vi vÄrt bord som resulterade i 5 tips.

  1. VÄga vara dig sjÀlv och gÀrna lite knasig.
  2. VÄga vara obekvÀm och lite kontroversiell
  3. VÄga dela med dig. SlÀpp tanken pÄ att nÄgon kan stjÀla din idé, bild eller text
  4. Dela med dig av din berÀttelse, den du Àr kan ingen ta ifrÄn dig.
  5. StÀll gÀrna öppna frÄgor och ta vara pÄ möjligheten att lÄta kunder stÀlla frÄgor till dig.
Puh tÀnker till om sÀljstrategi

Puh tÀnker till om sÀljstrategi

Vi mÄste alla slÀppa tanken pÄ sÀlj som en övertalningsexercis som Àr över pÄ nÄgra minuter. Idag har vi kanaler för att hÄlla liv i mer lÄngsiktiga relationer och dÀrför rÄd att vÀnta pÄ att vÄra potentiella kunder kÀnner sig redo. Inspirera, tipsa och hjÀlp dina kunder att lösa problem sÄ skapar du bÀttre förutsÀttningar för en ömsesidig relation. 

För att enklast förklara vad det Ă€r för material du ska dela med dig av i sociala medier tar jag hjĂ€lp av Nalle Puh. Även en björn med vĂ€ldigt liten hjĂ€rna tycks nĂ€mligen förstĂ„ hur man bĂ€st uppnĂ„r dessa mĂ„l.

TÀnk dig in i dina potentiella kunders situation och de olika steg som de tar innan de fattar sitt beslut. Kanske börjar de med att söka inspiration för att sedan börja söka fakta. Om du kan ligga steget framför dem och erbjuda dem hjÀlp pÄ vÀgen sÄ Àr chansen stor att de tillslut kontaktar dig.

Vad har du för tankar om sÀlj i sociala medier?

Konsumentbeteende i förÀndring

Onlinebehovet – konsumentbeteende i förĂ€ndring

Jag befinner mig i Redding, CA med min vÀn Maria. Medan Maria Àr hÀr för ett domstolsuppdrag sitter jag pÄ Starbucks och gör vÀlbehövlig efterforskning som Ànnu inte hunnits med. HÀr i Kalifornien Àr WiFi ett givet konkurrensmedel och varje kafé ett potentiellt kontor för dagen. Jag har under veckan suttit pÄ olika kaféer och det blir snabbt tydligt att de som har bÀst uppkoppling Àven lockar flest besökare. TillfÀlliga problem leder snabbt till tömda sittplatser medan stabila nÀt leder till lojala besökare som konsumerar frukost, lunch och snacks frÄn morgon till kvÀll. TÀnk om nÄgon för nÄgra Är sedan hade sagt att Internet skulle vara lika viktigt för kaféÀgare som vilket kaffe de serverar. Hade vi verkligen trott pÄ det?

OnlinenÀrvaro som en del av affÀrsmodellen

Idag har jag tittat nÀrmare pÄ handelsforskning och SIIR som bedrivs pÄ Handels och IT-högskolan i BorÄs. Innan min resa till San Francisco hann jag med att delta i ett frukostseminarium arrangerad av organisationen E-handelsstaden BorÄs dÀr Malin Sundström, SIIR, berÀttade om det forskningsarbete som bedrivs om handel och konsumentbeteende. För att arbeta med marknadsföring sÄ behöver man i hög grad förstÄ konsumenters beteenden och behov. Marknadsföring och affÀrsutveckling har alltid gÄtt hand i hand men idag Àr det i min mening bara tvÄ sidor av samma mynt.

Under eftermiddagen har jag lÀst Sundströms blogg Retailing Research som jag vill lyfta fram dÄ den tar upp intressanta tankar om handel pÄ ett personligt och lÀttsmÀlt vis. Det diskuteras forskning, lösningar och nya idéer som bÄde inspirerar och ger en vÀgriktning om vart handeln kan tÀnkas vara om nÄgra Är. Vi Àr sÄ vana vid att skilja pÄ online- och offline-handel men precis som Sundström lyfter fram i sin blogg sÄ kan vi se en rörelse i tvÄ riktningar; vi kan se hur fysiska butiker gÄr online och hur webbutiker öppnar fysiska butiker. Restauranger möjliggör bestÀllning via appar med tidsbestÀmd upplockning. BiltjÀnster som Lyft konkurrerar med taxibolag om att leverera en pÄlitlig och sÀker transportmöjlighet med hjÀlp av smarta appar. Att erbjuda tjÀnster med hjÀlp av internet Àr inte lÀngre en separerat verksamhet, det blir istÀllet en allt mer bÀrande del av den grundlÀggande affÀrsmodellen.

Kundens behov och förvÀntan i centrum av din verksamhet

Ett kafé i San Francisco skulle idag ha svÄrt att klara sig om de inte erbjöd fritt WiFi. Det hade man inte trott för nÄgra Är sedan, men förvÀntningar pÄ stÀndig uppkoppling förÀndrar vÄra behov och vÄrt konsumentbeteende. En utmaning för företag blir att sluta separera online frÄn offline, och börja fundera pÄ hur man bÀst kan tjÀna sina kunder. Har du funderat pÄ hur din verksamhet skulle kunna utvecklas till en mer kundcentrerad verksamhet? Vilka lösningar skulle lyfta din servicenivÄ till taket och bidra till en starkare profil för dig pÄ marknaden?

Vad Àr Pinterest?

Du har vĂ€l inte missat den förtrĂ€ffliga möjligheten att samla inspiration pĂ„ Pinterest? Pinterest Ă€r en snabbt vĂ€xande social plattform dĂ€r du som anvĂ€ndare kan samla och dela inspiration frĂ„n internet pĂ„ dina egna anslagstavlor – dina pinboards. Det kan vara recept, inredningsidĂ©er, pyssel eller smarta knep som du inte vill glömma.

Du vÀljer sjÀlv hur du vill kategorisera din inspiration och vilket innehÄll du vill spara. SjÀlv har jag en pinboard för heminredning, en för recept, en för mode och en för online-strategi. HÀr nedan har jag  lÀnkat till min pinboard för online strategi. Den som Àr intresserad av samma Àmnen kan vÀlja att följa/prenumerera pÄ en specifik pinboard, eller om man gillar allt som personen pinnar sÄ kan man följa personen.

Jag anvÀnder Pinterest för att ta del av vad mina vÀnner gillar, samla inspiration för specifika projekt, som att renovera köket, och för att omvÀrldsbevaka vad som sker inom mina intresseomrÄden. Det Àr avkopplande och nyttigt pÄ en och samma gÄng. Som företag finns det dessutom en fantastisk möjlighet att nÄ ut med sina produkter och generera trafik till sina webbplatser.

AnvÀnder du Pinterest? Vad anvÀnder du det frÀmst för, och vad tycker du?

.

Hur hjÀlper vi smÄföretagare att lyckas pÄ webben?

Under söndagens WebCoast höll jag i en session om hur vi kan hjÀlpa smÄföretagare att lyckas pÄ webben. Det blev en bra diskussion med mÄnga rÄd om hur man bÀst kan förklara de nya förutsÀttningar som rÄder pÄ webben och komma med konkreta rÄd till mindre företag.

Efter presentationen inkluderade jag en del av diskussionerna i min presentation för att samla allt pÄ ett stÀlle. HÀr kan du nu enkelt klicka dig igenom de omrÄden som berördes.

Presentationen

Varför ska man profilera sig online och hur profilerar man sig online?

Idag förvÀntas man finnas online pÄ ett eller annat sÀtt som företag och den gamla devisen syns man inte sÄ finns man inte gör sig bÀttre gÀllande idag Àn nÄgonsin tidigare. Vi söker inte lÀngre produkter och tjÀnster hemma i lugn och ro eller i utvald butik utan ögonblickligen pÄ sprÄng. Med mobilt internet söker vi allt ifrÄn bensinmackar, restauranger och hotell till bÀsta leverantör av produkter och tjÀnster. En kund som besöker din butik och gillar produkten kan med en knapptryckning upptÀcka att priset Àr bÀttre pÄ annat hÄll och vÀnda vid kassan.

FrÄn början skiljde sig inte profilering online nÀmnvÀrt frÄn övrigt profilmaterial. Hemsidan förmedlade företagets produkter och tjÀnster varvat med uppsatta vÀrderingar och mÄl, och paketerades med en lÀmplig grafisk profil. Men internet ger kunder och intressenter precis samma möjlighet att kommunicera och sprida vad de anser om ditt företag och pÄ sÄ vis influera din image. För att profilera sig online idag sÄ mÄste man som företag vara delaktig i den stÀndigt pÄgÄende dialogen, man mÄste vÄga vara personlig och transparent och det krÀver att man avsÀtter resurser för det.

Ett smÄföretagarperspektiv

TillrÀckligt med resurser Àr ofta en svaghet att överkomma för mindre företag. Som smÄföretagare tampas man ofta med brist pÄ viss kompetens, budget och tid. Det gÀller dÀrför att ta extra hÀnsyn och lÀgga upp en plan som Àr realistisk att genomföra.

En styrka som mÄnga mindre företag besitter Àr just deras litenhet. Kommunikationen Àr personlig framför profilerad, Àgaren och de anstÀllda har ofta inblick i hela verksamheten och hur delarna hÀnger ihop. Framförallt har smÄ företag en enorm förstÄelse för relationers betydelse för verksamheten.

Vi lÀr oss av varandra

Under WebCoast tog jag med mig inspiration om vad som motiverar oss mÀnniskor och fastnade för tanken om delaktighet och möjligheten att göra skillnad som en stark faktor till Sociala mediers  genomslagskraft. Vi Àr alla sociala och vill kÀnna att vi hör hemma nÄgonstans som en del av nÄgot större. NÀr vi kÀnner oss delaktiga sÄ löser vi mycket tillsammans oavsett om vi har expertis inom omrÄdet eller ej. Det Àr strÀvan mot gemensamma mÄl som fÄr oss att hitta vÀgar och lyfta varandra. Det hÀr hÀnger samman med att vi alla vill kÀnna oss vÀrdefulla vilket för oss tillbaka till det sociala behovet att kÀnna sig delaktig.

Det började med en hash-tag #sftg

För att lyfta fram rÄd till smÄföretagare sÄ startade vi en hash-tag. HÀr kan alla som har bra idéer eller tips dela med sig av goda exempel och rÄd. De rÄd som kom fram under dagen var:

  • Var lyhörd och uppmĂ€rksam om du bedriver ett litet företag och tar steget ut pĂ„ SoMe
  • FörstĂ„ att det enda som Ă€r nytt med sociala medier Ă€r ordet medier. Vi Ă€r alla sociala varelser och kan redan den sociala biten.
  • Selektera vilka medier som du bör satsa pĂ„
  • StĂ€ll frĂ„gan Vad Ă€r syftet? innan du beger dig in i sociala medier. En nĂ€rvaro utan riktning Ă€r vĂ€rre Ă€n ingen alls.
  • Du kan lĂ€nka dina Instagrambilder direkt till företagets Facebooksida. Du gör det direkt i mobilen.
  • Ett exempel pĂ„ kreativ anvĂ€ndning av sociala medier Ă€r Instagram-menyn som en restaurang i New York initierade. GĂ€sterna delade med sig av bilder under en hash-tag

Tack @anders7205 @johlun @joja_x @sciencekarin @_PeterL för era rÄd

FrÄn blogg till företag pÄ 30 dagar

Det har varit bra glest med inlÀgg hÀr den senaste mÄnaden och trots att jag inte gillar ursÀkter sÄ finns dÀr ett skÀl. United States of Tikka har gÄtt frÄn min ventil pÄ nÀtet till fullfjÀdrat företag inom loppet av en mÄnad och tiden har knappt rÀckt till.

Det började med ett hastigt beslut, en vecka in pÄ det nya Äret, att jag skulle skaffa mig f-skattsedel för att kunna ta mig an mindre uppdrag. Men bara ett par dagar senare svarade jag pÄ ett inlÀgg pÄ Google+ och fick komma pÄ möte i Göteborg. Det var snabba puckar men nÀr jag ser i backspegeln sÄ hade det inte kunnat bli bÀttre om jag sÄ hade planerat min uppstart i detalj.

IgÄr lanserades vÄr gemensamma webbplats- ITFORM.se. Under det namnet samarbetar ett gott gÀng med kreativa mÀnniskor för att leverera levande webblösningar Ät företagskunder. Alla har sin expertis och tillsammans har vi utvecklat ett starkt koncept som vi tror pÄ.

Vi har vÀldigt roligt ihop och vi lÀr oss nytt av varandra varje dag. En bonus Àr alla dessa hundar som huvudkontoret huserar. Enligt mig finns det fÄ saker som gör en arbetsmiljö sÄ lÀttsam som ett gÀng glada hundar. Ja det skulle vara kollegerna i sÄ fall.

Hur fungerar dÄ detta? Jo, United States of Tikka Àr ett eget företag med egna kunder. Inom mitt egna koncept hjÀlper jag frÀmst smÄföretagare med marknadsstrategi och planering. Jag ser till helhet men har ett fokus pÄ de digitala medierna och de möjligheter som de för med sig. Inom ITFORM bidrar jag med min kompetens inom webbstrategi och sociala medier. Inom det konceptet kan man ocksÄ fÄ tillgÄng till grafisk designer, webbutvecklare,  internetmarknadsförare, fotograf och till och med hjÀlp med mjukvarufinansiering. Kort sagt kan jag erbjuda mina kunder tjÀnster utifrÄn deras specifika behov och budget.

Jag ser fram emot en spÀnnande vÄr och hoppas att ni vill vara med och följa utvecklingen.

HĂ€lsningar
K

Storytelling i digitala medier

Ibland kan det löna sig att gĂ„ tillbaka till gamla texter för att ta till sig nytt. Under mĂ„ndagens SES tweetup i Göteborg pratades det om Storytelling och om hur viktigt det Ă€r för alla som vill lyckas i sociala medier. Det pĂ„minde mig om en kurs jag lĂ€ste 2006 pĂ„ Örebro Universitet om narrativ och digitala medier. NedanstĂ„ende text Ă€r ett utdrag frĂ„n min hemtenta frĂ„n samma Ă„r. Det intressanta Ă€r att det hĂ€r skrevs innan Facebook kom till Sverige med efterföljande vĂ„g av sociala medier. Diskussionen om digitala medier som följer berör dĂ€rför frĂ€mst hemsidor och spel.
Narrativ – en definition
Studier av narrativ kan delas upp i 5 olika studieomrÄden: det existentiella, det kognitiva, det estetiska, det sociologiska och det tekniska (Ryan s.2). Det Àr dÀrför svÄrt att ge en exakt definition. Ett överskÄdligt sÀtt Àr att sÀga att en berÀttelse utspelar sig i en vÀrld som Àr befolkad med agenter som kan utföra handlingar i vÀrlden som sedan fÄr konsekvenser i omgivningen (Ryan s.337). Vidare mÄste berÀttelsen visa pÄ en struktur som motiverar hÀndelserna sÄ att man kan tolka innehÄllets plot (Ryan s.9).
Murray anvÀnder sig av 3 begrepp för att beskriva nöjet med digitala medier. Dessa begrepp gÄr att till viss del anvÀndas för förstÄelse av traditionella narrativ ocksÄ. Jag har för att vÀva ihop mina tankar dÀrför anvÀnt mig av dessa begrepp i förklarandet av narrativ oavsett mediet. En bra berÀttelse fÄr anvÀndaren/lÀsaren att nedsÀnkas i vÀrlden och uppleva den som om den vore verklig, detta kallar Murray för immersion (Murray s.98). Ju högre immersion desto mer involverade blir vi i vad som hÀnder i vÀrlden, helst vill vi komma in i berÀttelsen och pÄverka. AnvÀndarens/LÀsarens möjlighet att pÄverka berÀttelsen kallas agency (Murray s.126-129). I traditionella konstformer Àr det ofta lÄg agency eftersom det styrs av förbestÀmda regler ex. Àr en roman eller pjÀs linjÀrt berÀttad och ger inga möjligheter för publiken eller lÀsaren att pÄverka. Till sist berör Murray konsekvenser och förÀndringar i vÀrlden, allt det som görs mÄste nÀmligen fÄ mÀrkbara konsekvenser i vÀrlden. Detta kallas för berÀttelsens transformation (Murray s.154-155).

Olika medier har olika egenskaper vilket pÄverkar deras möjlighet att förmedla berÀttelser. DÀrför lÀmpar sig vissa berÀttelser bÀttre till vissa medier och vice versa. 

4 medier och deras narrativa egenskaper

  • Muntligt berĂ€ttande
  • Böcker
  • Film
  • Datorspel

Muntliga berÀttelser Àr kÀllan till berÀttande (Ryan s.11). Troligtvis har vi mÀnniskor berÀttat historier sen vi började tala. Studerar man narrativ ur ett kognitivt perspektiv sÄ anser mÄnga att berÀttandet Àr det system som hjÀrnan arbetar efter. Allt vi uppfattar uppfattas med hjÀlp av smÄ berÀttelser. OmvÀnt sÄ hjÀlper berÀttelserna oss i vÄr existentiella uppfattning, med hjÀlp av berÀttelser förstÄr vi saker som tid, öde och moral (Ryan s.2-3). Ong förknippar muntligt berÀttande med platta karaktÀrer som uppfyller förvÀntningar medan skrivna karaktÀrer fokuserar pÄ mentala processer och skapar komplexa runda karaktÀrer som Àr oförutsÀgbara (Ryan S.29). Av detta drar jag slutsatsen att i dom muntliga berÀttelserna har handlingar och konsekvenser större betydelse Àn karaktÀrerna som egentligen bara finns dÀr för att förmedla ett budskap. DÀrför ser man ofta att dom muntliga berÀttelserna har ett tydligt budskap som inte tillÄter flera tolkningar, en sensmoral.

Det skriftliga mediet har en förmÄga att strukturera, organisera och att fria den muntliga berÀttelsen frÄn dess begrÀnsning i tid och rum. Men det Àr först med tryckkonstens införande som det skriftliga i sann mening blir ett skriftligt medium dÄ man fram till dess snarare skrivit manus för muntligt berÀttande (Ryan s.28-29). Det Àr i och med detta som man kan börja tala om runda karaktÀrer. Jag upplever att i det skriftliga mediet Àr det ofta karaktÀrernas kÀnsloliv som hamnar i fokus. KaraktÀrerna Àr komplexa och sjÀlva berÀttelsen kretsar ofta kring deras tankar. Jag tror att medan vi i muntligt berÀttande stÀller kravet pÄ att karaktÀrerna ska göra det förvÀntade sÄ krÀver vi i det skriftliga att karaktÀren utvecklas och kanske överraskar oss.

BÄde det muntliga och det skriftliga Àr beskrivande medier, de Àr uppbyggda pÄ sprÄk och kategoriseras dÀrför som Diegetic. Motsatsen till detta Àr Mimetic-medier som istÀllet för att beskriva, agerar ut (Ryan s.13) Ofta Àr medier kombinationer av de bÄda t.ex med en berÀttarröst pÄ film.

Filmmediet skiljer sig frĂ„n de bĂ„da tidigare medierna genom att frĂ€mst vara mimetic och har förmĂ„gan att visa det som sker. Det Ă€r inte ett medium dĂ€r anvĂ€ndaren/lĂ€saren sjĂ€lv behöver skapa bilden av vĂ€rlden. Filmen hĂ€rstammar frĂ„n dramat som trots sin framförande karaktĂ€r Ă€r nĂ€rmare det skriftliga mediet Ă€n det muntliga (Ryan s.29). Detta innebĂ€r dock inte att filmmediet tillĂ„ter lika komplexa karaktĂ€rer som det skriftliga. Detta tror jag beror pĂ„ den begrĂ€nsning i tid som finns. Det som filmen har Ă€rvt frĂ„n sina rötter i drama Ă€r framförallt den tydliga strukturen, dess narrativ (Ryan s.29). Detta visar sig genom att filmer ofta bygger pĂ„ att nĂ„gon form av förĂ€ndring ska ske i vĂ€rlden. Även om Murray inte anvĂ€nder sig av termen mimetic sĂ„ beskriver hon mediernas arbetssĂ€tt som en egenskap som pĂ„verkar berĂ€ttandet. Eftersom noveller Ă€r beskrivande handlar de om karaktĂ€rer och eftersom drama Ă€r ett observerat medium sĂ„ handlar de ofta om hĂ€ndelser (action) (Murray s.181)

Jag tror att det muntliga berÀttandet hjÀlper oss att förstÄ konsekvenser av vÄra handlingar, det skriftliga hjÀlper oss att förstÄ komplexa personligheter medan filmen hjÀlper oss att förstÄ hÀndelsers pÄverkan pÄ vÀrlden. 
Hur pÄverkar digitala medier vÄrt berÀttande? 
Ryan tar upp 5 egenskaper hos digitala medier (Ryan s.338):

  • Reaktiv och interaktiv
  • Multipla kanaler
  • NĂ€tverk
  • Dynamik
  • Modularitet

Av dessa fem identifierar Ryan interaktivitet som den egenskap som pÄverkar narrativ mest. Datorspel skiljer sig frÄn de övriga medierna frÀmst just pÄ grund av sin interaktivitet. Vad Àr dÄ interaktivitet?

Interaktivitet handlar om att pÄverka system, det som Murray kallar för agency. Inga tidigare berÀttarmedier har pÄ ett bra sÀtt kunnat anvÀnda, agency, vÄr önskan att kunna pÄverka vÀrlden och det som sker i den. Agency har en överordnad roll nÀr det kommer till interaktivitet men för att skapa en meningsfull interaktivitet sÄ ska alla 3 av Murrays begrepp samspela, dÄ skapas en upplevelse. Det mÄste finnas en immersion och transformation för att vi ska kÀnna oss engagerade och för att det ska kÀnnas verkligt. De tre egenskaperna ser jag som stommen i datorspelsberÀttandet, tidigare viktiga delar i narrativ mÀrks dÀremot knappt i en del datorspel. KaraktÀrerna Àr ofta frÀmst medel för att kunna utföra handlingar i vÀrlden. Spelets plot Àr ofta enkel för att inte stjÀla uppmÀrksamhet frÄn upplevelsen. Hur graderna av de tre egenskaperna samspelar har ofta med spelets genre att göra. I en del spel gÄr upplevelsen ut pÄ att upptÀcka vÀrlden (Myst), i andra Àr upplevelsen att se förÀndringar (Sims). Det viktiga Àr att i datorspel sÄ fÄr ofta upplevelsen en överordnad betydelse. Sensmoral, karaktÀrer och handling mister sin betydelse dÄ resan blir viktigare Àn mÄlet.

Vad vinner dÄ mÀnskligheten pÄ denna typ av medier? Enligt Murray sÄ Àr det datorns egenskap att sekventiellt berÀkna och utföra som kommer att ge oss nÄgot. Precis som novellen hjÀlper oss att förstÄ komplexa karaktÀrer sÄ kommer datorn hjÀlpa oss att förstÄ processer som vi aldrig gjort förr (Murray s.181).  
Hur kommer framtidens berÀttelser se ut?
För att svara pÄ hur framtidens medieberÀttelser kommer att se ut behöver man till att börja med identifiera hur framtidens medier kommer att se ut. Det Àr naturligtvis omöjligt att veta sÀkert men utefter det vi vet sÄ kommer det med sÀkerhet att innebÀra en högre grad av interaktivitet. Vad har dÄ interaktivitet för pÄverkan pÄ narrativ? Enligt Ryan (Ryan s.354-356) sÄ kommer de digitala medierna inte att Àndra grundförutsÀttningarna för narrativ dÀremot kommer det att pÄverka pÄ 3 olika sÀtt:

Pragmatiskt genom att anvÀndarna kommer att delta och pÄ sÄ vis Àndra graden av narrativ. Hög grad av interaktivitet leder till begrÀnsningar i narrativ.

PÄ diskursnivÄgenom nya presentationsmöjligheter.

Semantiskt handlar det inte om att finna en ny logik utan om att hitta det passande mediet för det narrativa innehÄllet.

Utefter detta tror jag att vi i framtiden kommer att ha flera olika typer av nya medieberÀttelser, alla unika pÄ sitt sÀtt. Detta kan man se redan i dag hos de olika datorspelsgenrer som finns. Alla har olika syften och dÀrigenom olika nivÄer av interaktivitet. De medier vi Àr vana vid i dag kommer att finnas kvar dÄ jag tror att de fyller vissa narrativa funktioner som interaktiva medier inte kan ersÀtta. Jag tror att vi behöver linjÀra berÀttelser som vi inte kan pÄverka i form av sagor, romaner och filmer.

Jag tror att berĂ€ttelser i alla tider har fyllt samma behov. Vi förstĂ„r vĂ„r omvĂ€rld med hjĂ€lp av berĂ€ttelser och placerar oss sjĂ€lva i berĂ€ttelser för att förstĂ„ oss sjĂ€lva. BerĂ€ttelser kommer nog dĂ€rför alltid att ha samma funktion för oss. De medium som berĂ€ttelserna uttrycks i har historiskt pĂ„verkat hur berĂ€ttelserna har utformats. Jag har tidigare talat om skillnader medier emellan och vilka berĂ€ttelseegenskaper de tenderar att lĂ€gga fokus pĂ„. Den skriftliga romanen möjliggjorde komplexa karaktĂ€rer pĂ„ ett sĂ€tt som det tidigare muntliga mediet inte kunde. BerĂ€ttelserna kom att handla om det mĂ€nskliga psyket och dĂ€rigenom sĂ„ gav berĂ€ttelserna oss en större förstĂ„else för oss sjĂ€lva och andra – vĂ„r vĂ€rldsbild förĂ€ndrades.

PÄ samma sÀtt kan de nya medierna komma att pÄverka hur vi upplever vÀrlden och oss sjÀlva, genom att en tanke vÀcks som vi ifrÄgasÀtter. Jag har tidigare nÀmnt att datormediet kan komma att pÄverka vÄr förmÄga att förstÄ processer. Jag kan Àven tÀnka mig pÄverkan pÄ andra omrÄden. Om vi utgÄr ifrÄn det jag tidigare skrivit om de nya interaktiva medierna sÄ innebÀr det att vi framöver kommer att anvÀnda medier som ger upplevelser. Detta borde leda till att vi ifrÄgasÀtter vÀrlden och oss sjÀlva utifrÄn just upplevelser. Interaktivitet ger oss möjlighet att gÄ in i upplevelser precis som böcker gav oss möjlighet att gÄ in i komplexa karaktÀrer. Om böckerna hjÀlpte oss att förstÄ oss sjÀlva och andra som komplexa individer kommer dÄ interaktiva medier att hjÀlpa oss att förstÄ oss sjÀlva och vÀrlden som en upplevelse? Kanske Àr det nÄgot som man redan idag kan se i de yngre generationerna som Àr uppvÀxta med datorspel som det naturliga narrativa mediet? Jag tror att det kan vara sÄ att mÄnga ungdomar och barn i högre grad ser livet som en upplevelse Àn vad mÀnskligheten tidigare gjort. Men vilken vÀrld Àr mest vÀrd att uppleva, den verkliga eller alla de virtuella som erbjuds?


Litteratur
Ryan Marie-Laure (2004) Narrative across media

Murray Janet H. (1997) Andra upplagan Hamlet on the Holodeck


InnehÄllet i texten har inte Àndrats sen 2006 dÀremot har texten redigerats för att bÀttre passa formatet.

Nya nĂ€tverk och stĂ€rkt profil – en bekantskap med Affiliate Marketing

Jag har i veckan blivit vÀldigt nyfiken pÄ Affiliate Marketing och hur detta praktiskt kan anvÀndas för marknadsföring. Min nyvunna nyfikenhet kom nÀr jag snubblade över begreppet tidigare i veckan i samband med att jag blev kallad till intervju dÀr kunskap inom specifika mÀtverktyg efterfrÄgades.

Affiliate Marketing handlar om möjligheten att marknadsföra sina varor och tjÀnster pÄ andras webbplatser (eller nyhetsbrev). PÄ sÄ vis kan marknadsinsatserna nÄ utanför det nÀtverk man i vanliga fall nÄr ut till. Syftet kan vara att öka medvetenheten om ens varumÀrke, driva trafik till hemsidan eller öka försÀljningen. För annonsören blir det möjligt att nÄ ut till specifika intressegrupper. För publishern blir det möjligt att tjÀna pengar pÄ den trafik man redan har. SÀrkilt vÀrdefulla blir troligtvis dessa samarbeten nÀr man tydligt profilerar sin produkt eller sida med en livsstil.

I traditionell marknadsföring börjar man med att definiera sin mÄlgrupp. Demografiskt försöker man identifiera livsvillkor och livsstil för den grupp man försöker nÄ. DÀrefter formuleras ett budskap och en passande kanal söks för att nÄ fram till den valda gruppen. Man skulle lite förenklat kunna sÀga att med Affiliate Marketing vÀnder vi pÄ kakan. Vi utgÄr ifrÄn kanalen för att anpassa vÄrt budskap sÄ att den tilltalar de besökare som kommer att se annonsen. Vi utgÄr ifrÄn det vi vet om lÀsarna istÀllet för det vi annars försökt gissa oss till. Men innebÀr det inte en risk att marknadsföra till oprövade grupper som kanske inte har nÄgot intresse för min produkt? I traditionell media hade det varit ett risktagande att försöka nÄ oprövade mÄlgrupper. Fakturan ska betalas oavsett om du ökar försÀljningen eller inte. Detta elimineras genom att Affiliate marketing till stor del sker genom prestationsbaserad marknadsföring.

Det Àr hÀr som de mÀtverktyg jag tittat pÄ i veckan kommer in. Med hjÀlp av tjÀnster som TradeDoubler och CommissionJunction kan bÄde annonsör och publisher följa kampanjresultaten. Beroende pÄ vad syftet med kampanjen Àr kan man sÀtta upp olika betalningsmodeller. Om syftet Àr att öka medvetandet om produkten sÄ kan man vÀlja att betala ett lÄgt pris per tusen lÀsare som ser annonsen. Om man istÀllet vill öka sin webbtrafik sÄ kan det istÀllet vara vÀrt att betala lite mer för de som vÀljer att klicka sig vidare till ens sida. Slutligen kan man i de fall syftet Àr att öka försÀljningen vÀlja att betala en högre provision pÄ de köp som faktiskt gÄr igenom; man fÄr dela pÄ kakan men vinner förhoppningsvis en kund som man annars inte hade nÄtt.

FrÄn ett sÀljperspektiv Àr denna teknik naturligtvis högst intressant men jag ser Àven en enorm potential inom PR-omrÄdet. Att synas pÄ rÀtt stÀlle och bli förknippad med rÀtt vÀrden Àr ovÀrderligt vid varumÀrkesuppbyggnad. Samtidigt kan rÀtt varumÀrke stÀrka ens profil. Vi lever i en kultur dÀr valet av livsstil Àr starkt förknippat med de varor vi omger oss med och det Àr dÀr, i denna symbios, som jag tror att den verkliga potentialen ligger.

At the moment I’m very curios about affiliate marketing and its potential. I encountered the term in 2010 when I spent some time in San Francisco and met the founder of Norra Marketing that specializes in SEO, PPC-advertising and Affiliate Marketing.

Affiliate marketing is about the opportunity for merchants to advertise their products on others’ web pages and reach people outside of their own network. For the publisher it’s about the opportunity to earn something from the web traffic they already have.

Affiliate marketing flips the traditional marketing model where you first define your target group and message, and then try to find the best channel. Instead, you adapt your message to the channel; you adapt according to what you do know about the readers instead of making educated guesses about a defined group that you’re trying to reach. In traditional media it could be risky to target a group you know little or nothing about. You still receive an invoice even if you make no sales. Most affiliate marketing though is performance based with different pay-as-you-go models. You could pay per view, pay per click or pay per action which usually means you pay a commission for sales. 

Affilate marketing can be a very powerful tool for sales, but also for PR purposes. To present your product in the right spot with the right values is PR candy when developing a brand. At the same time a  profile can be enhanced by the right brands. In our culture where a lifestyle is very much determined by the brands associated with it, the true potential of affiliate marketing lies in the understanding of this interdependency. 

Kontakt.

Katarina Tikka
 
0700-357894


United States of Tikka

Döbelnsgatan 57
506 37 BORÅS

Innehar F-skattsedel