Etikettarkiv: Framtid

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vägen

Det mindre företagets digitala värld

Ändrar sig världen allt snabbare eller är det bara som det känns? På mindre än 10 år har vi fått teknik som har gjort det möjligt för oss att få tillgång till information och personliga nätverk ögonblickligen oavsett var vi befinner oss. Men det räcker inte där, vi har vant oss vid det så till den grad att vi har svårt att tänka oss att vara utan.

De flesta har idag tillgång till internet, de är med i minst ett socialt nätverk och de har antingen en smartphone eller en läsplatta. Vi har ändrat en stor del av våra personliga vanor utifrån de nya förutsättningarna men hur är det med våra företag?

Sime 2014 i Stockholm har bjudit på tankar från några av de företag och individer som var och är delaktiga i den stora digitala förändringen som vi alla upplever. Och, ja det mesta pekar på att världen numera faktiskt ändrar sig i allt snabbare takt.

Vad innebär detta för det mindre företaget?

Oavsett storlek så måste företag idag förhålla sig till en snabbt föränderlig värld. Det vi tar för givet idag kan vara helt omkullkastat imorgon. Det gäller att se vad som är på gång i god tid så att man snabbt kan anpassa sig innan det är försent.

Vår historia erbjuder mängder med exempel på branscher som inte längre existerar. Företag som stod så starka att de inte kunde tänka sig att något skulle kunna putta omkull dem.

Umgås utanför din bransch

Eftersom innovation föds i mötet mellan olika idéer är risken stor att det som kommer förändra din industri radikalt kommer från en helt annan sektor. Det kan komma från något du inte ens hört talas om.

Nyfikenhet på andra branscher hjälper dig att se hot, men kan framförallt synliggöra möjligheter för dig som du annars inte hade sett.

Avsätt tid för inspiration

Dagens småföretagaree har mycket att vinna på att investera en del av sin tid för att sätta sig in i ny teknik. Internet erbjuder tillgång till all tänkbar information om digital innovation.

Tid är en bristvara som egen men så lite som en kvart i veckan kan öppna upp en helt ny värld av tankar och möjligheter. Du kan se på inspirerande föredrag på TED talks, läsa tech-magasin som Wired eller TechCrunch eller för all del läsa svenska Internetworld.

Våga öppna upp för förändring

Förändring är bland det mest skrämmande som finns. Det är mänskligt att känna oro inför det som är obekant och ju bättre man är på det man gör desto svårare blir det att prova något nytt.

Familjeföretag som har funnits i generationer besitter en ovärderlig kunskap men den kan snabbt falla i värde om den inte kombineras med nya strömningar. Lyssna på de idéer som nya medarbetare kommer med och fastna inte i invanda spår.

Ta reda på vad ni kan och håll fast vid det

Det kan tyckas motsägande att först säga att man ska tänka nytt för att därefter säga att man ska hålla fast vid det man kan. Styrkan ligger i att kunna ta vara på sin expertis och med hjälp av nya idéer göra det ännu bättre.

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vägen. Mike Hecker, Nespressos första marknadschef, formulerade det på ett talande sätt “Ta reda på vad som är din butiks digitala motsvarighet till att erbjuda din kund ett glas champagne?”.

Digital ångest och oro för framtiden

I den takt som det digitala utvecklas är det helt naturligt att känna ångest över att inte hänga med. Det du ska vara orolig för är om du INTE känner någon ångest. Risken är att du ganska snart har halkat efter. Dagens företagare måste ständigt vara beredd på nya förutsättningar men samtidigt ta det med ro.

Försök att lita på att den osäkerhet du upplever nu är något som alla upplever. Det viktigaste är inte att du går först men var beredd att följa efter när stigen börjar bli upptrampad.

 

Mängder med data

Det är inte storleken på din data som räknas

E-handeln i Sverige står och stampar medan andra länder rusar förbi. Hur är det möjligt i ett land som står för så mycket innovation på det digitala området? Idag har jag besökt föreningen E-handelsstaden Borås frukostmöte “Svensk digital handel visar vägen”. 

Det är intressant att ta del av det Jonas Ogvall, VD för Svensk Digital Handel, har att säga. All statistik pekar i en riktning där digital handel får en ökad betydelse för varje år som går. Därför är det förvånande att se att det är så många handlare som inte har följt med in i detta.

Vi handlar som vi lever

Den stora förändringen ligger i våra fickor. Med vår mobiltelefon är vi ständigt uppkopplade och får tillgång till både information och kontaktnät. Det är enkelt att söka och det är enkelt att fråga.

Som handlare har du helt andra förväntningar på dig från dina kunder idag. Syns du inte på rätt plats och vid rätt tillfälle så finns du inte.

Vi lever både online och offline

Mer och mer köp slutförs online men även när konsumenter befinner sig i en fysisk butik har företagets närvaro på internet avgörande betydelse. Ett par touch bort ligger all information kunden kan önska sig. Hur står sig produkten mot andra, vad kostar den hos konkurrenterna, vad tycker andra om den och är det några av vännerna som har köpt den är bara några av alla frågor som de kan få svar på.

Mängder med data ger mängder av möjligheter

Allt som görs på internet kan lämna spår som går att följa. När spåren sparas blir det datapunkter som kan användas för beräkning. Riktad marknadsföring handlar om att försöka nå rätt personer utifrån deras beteende på internet.

Möjligheten att digitalt lagra och bearbeta data gör att man som företag inte längre behöver gissa. Utan att behöva röra ett finger kan istället system räkna ut vem som är mest benägen att köpa en viss produkt och därefter se till så att just den personen får se innehållet.

Förstadiet av Big Data

Möjligheten att mäta och leverera relevant innehåll utifrån det som konsumenter efterfrågar hänger samman med vad många kallar Big Data. Genom att samla in så mycket data som möjligt kan man beräkna vad man ska göra. Ålder, ort, intressen, vänner och besökta siter kan t.ex. ge en fingervisning om hur din kund fattar sina beslut

Det här har lett till vilda västern i våra digitala kanaler. Möjligheten att finna guld leder till att handlare gräver överallt. Om du har besökt en produktsida så ser handlaren till så att produkten syns överallt för dig. Om du tillhör en viss åldersgrupp så möts du av en viss typ av annonser var du än befinner dig. Det här sker även i sammanhang då det kan vara helt fel.

Det är inte storleken på din data som räknas, det är vad du gör med den

Precis som i all analys så ligger det största värdet i att jämföra samband mellan olika datapunkter. Enkel statistik säger egentligen inte så mycket. Även om 80% av dina kunder är 18-25 år så betyder inte det att du ska satsa stenhårt på det segmentet.

Tittar du närmare så kan du upptäcka att de 18-25-åringar som köpt av dig även är intresserade av spel och använder sin mobil oftare än andra. Du kanske ser att de har besökt en viss sida mer än fem gånger under den senaste veckan. De gillar redan er sida på Facebook och har ställt minst en fråga på Twitter.

Träffa rätt

Det är genom att korsköra din data som du kan leverera relevans. Ett erbjudande vid rätt tillfälle ses då sällan som något störande utan snarare som en välkommen tjänst.

Ovälkommet blir det när jag av nyfikenhet kollat upp något en gång och därefter inte ser något annat under den följande veckan. Eller när jag som singel förväntas vara intresserad av datingtjänster i samma stund som statusen ändras.

Segmenteringen krymper

Vi är så vana vid att tänka i segment inom marknadsföring så att vi har svårt att se något annat alternativ. Vi söker efter ett segment som tycks ha köpkraft och behov och lägger därefter alla resurser på att det segmentet ska bli lockad att köpa.

Ett stort segment som kan tänkas köpa är det bästa segmentet att satsa på. Ett litet segment ger inte tillräckligt stort underlag för försäljning och att hantera flera små segment är för de flesta omöjligt. Men då har vi helt uteslutit möjligheten med digital lagring och bearbetning av data.

100% personligt

Tänk om du skulle kunna ge varje person en personlig upplevelse av ditt företag utifrån den givna situationen. Tänk om storleken på dina segment var ett – en individ, en upplevelse.

Inom en snar framtid kommer vi troligtvis se många företag som ställer om till detta tänk. I USA är det redan en del företag som arbetar smart för att presentera relevans på ett mer sömlöst sätt för individer. Det leder till helt nya tjänster för konsumenter och nya affärsmodeller för företag.

Hur kommer vi ikapp i Sverige och i Borås?

Vår främsta styrka och vår främsta svaghet är tyvärr den samma – vi kan det här med distanshandel. Med den glesa befolkning vi har i Sverige så har vi länge haft en idealiskt marknad för postorderförsäljning. Vi kan logistik och vi kan katalog. Vi vet hur vi ska utforma erbjudanden som lockar så många som möjligt till köp och vi vet vad som säljer mest under olika säsonger. Bäst av alla är vi i Borås.

Men är digital handel verkligen en förlängning av postorder? Jag är inte så säker. Postorder handlar om att hitta produkter som så många som möjligt vill köpa. Det handlar om att arbeta utifrån säsonger så att så många som möjligt lockas till köp. Men det saknar ett tydligt fokus på individen. Ge kunden det hon vill ha när hon vill ha det.

Dags att ställa om

Det kan tyckas enkelt att ställa om men i en stark kultur är det allt annat än enkelt att driva igenom en stor förändring.

Under frukostmötet idag nämndes utbildning inom digital handel som en viktig aspekt för fortsatt utveckling av Borås. En annan del är att lyfta diskussionen om den digitala handelns betydelse och omfattning. Digital handel handlar inte bara om att sälja över internet utan även om att som fysisk butik finnas tillgänglig online.

Om vi vill ligga i framkant så måste vi ställa oss i främsta ledet. Jag tror att vi behöver ge näring till en digital kultur för att kunna sätta Borås på kartan som e-handelsstad. Vi behöver arbeta nerifrån och upp och i alla branscher. Till viss del tror jag att vi i Borås måste vara beredda att börja om och släppa vad vi en gång var.

Vad tycker du? Jag är jättenyfiken på om det bara är jag som ser en stor skillnad mellan postorder och digital handel. Berätta gärna i kommentarerna vad du tycker.

Storytelling i digitala medier

Ibland kan det löna sig att gå tillbaka till gamla texter för att ta till sig nytt. Under måndagens SES tweetup i Göteborg pratades det om Storytelling och om hur viktigt det är för alla som vill lyckas i sociala medier. Det påminde mig om en kurs jag läste 2006 på Örebro Universitet om narrativ och digitala medier. Nedanstående text är ett utdrag från min hemtenta från samma år. Det intressanta är att det här skrevs innan Facebook kom till Sverige med efterföljande våg av sociala medier. Diskussionen om digitala medier som följer berör därför främst hemsidor och spel.
Narrativ – en definition
Studier av narrativ kan delas upp i 5 olika studieområden: det existentiella, det kognitiva, det estetiska, det sociologiska och det tekniska (Ryan s.2). Det är därför svårt att ge en exakt definition. Ett överskådligt sätt är att säga att en berättelse utspelar sig i en värld som är befolkad med agenter som kan utföra handlingar i världen som sedan får konsekvenser i omgivningen (Ryan s.337). Vidare måste berättelsen visa på en struktur som motiverar händelserna så att man kan tolka innehållets plot (Ryan s.9).
Murray använder sig av 3 begrepp för att beskriva nöjet med digitala medier. Dessa begrepp går att till viss del användas för förståelse av traditionella narrativ också. Jag har för att väva ihop mina tankar därför använt mig av dessa begrepp i förklarandet av narrativ oavsett mediet. En bra berättelse får användaren/läsaren att nedsänkas i världen och uppleva den som om den vore verklig, detta kallar Murray för immersion (Murray s.98). Ju högre immersion desto mer involverade blir vi i vad som händer i världen, helst vill vi komma in i berättelsen och påverka. Användarens/Läsarens möjlighet att påverka berättelsen kallas agency (Murray s.126-129). I traditionella konstformer är det ofta låg agency eftersom det styrs av förbestämda regler ex. är en roman eller pjäs linjärt berättad och ger inga möjligheter för publiken eller läsaren att påverka. Till sist berör Murray konsekvenser och förändringar i världen, allt det som görs måste nämligen få märkbara konsekvenser i världen. Detta kallas för berättelsens transformation (Murray s.154-155).

Olika medier har olika egenskaper vilket påverkar deras möjlighet att förmedla berättelser. Därför lämpar sig vissa berättelser bättre till vissa medier och vice versa. 

4 medier och deras narrativa egenskaper

  • Muntligt berättande
  • Böcker
  • Film
  • Datorspel

Muntliga berättelser är källan till berättande (Ryan s.11). Troligtvis har vi människor berättat historier sen vi började tala. Studerar man narrativ ur ett kognitivt perspektiv så anser många att berättandet är det system som hjärnan arbetar efter. Allt vi uppfattar uppfattas med hjälp av små berättelser. Omvänt så hjälper berättelserna oss i vår existentiella uppfattning, med hjälp av berättelser förstår vi saker som tid, öde och moral (Ryan s.2-3). Ong förknippar muntligt berättande med platta karaktärer som uppfyller förväntningar medan skrivna karaktärer fokuserar på mentala processer och skapar komplexa runda karaktärer som är oförutsägbara (Ryan S.29). Av detta drar jag slutsatsen att i dom muntliga berättelserna har handlingar och konsekvenser större betydelse än karaktärerna som egentligen bara finns där för att förmedla ett budskap. Därför ser man ofta att dom muntliga berättelserna har ett tydligt budskap som inte tillåter flera tolkningar, en sensmoral.

Det skriftliga mediet har en förmåga att strukturera, organisera och att fria den muntliga berättelsen från dess begränsning i tid och rum. Men det är först med tryckkonstens införande som det skriftliga i sann mening blir ett skriftligt medium då man fram till dess snarare skrivit manus för muntligt berättande (Ryan s.28-29). Det är i och med detta som man kan börja tala om runda karaktärer. Jag upplever att i det skriftliga mediet är det ofta karaktärernas känsloliv som hamnar i fokus. Karaktärerna är komplexa och själva berättelsen kretsar ofta kring deras tankar. Jag tror att medan vi i muntligt berättande ställer kravet på att karaktärerna ska göra det förväntade så kräver vi i det skriftliga att karaktären utvecklas och kanske överraskar oss.

Både det muntliga och det skriftliga är beskrivande medier, de är uppbyggda på språk och kategoriseras därför som Diegetic. Motsatsen till detta är Mimetic-medier som istället för att beskriva, agerar ut (Ryan s.13) Ofta är medier kombinationer av de båda t.ex med en berättarröst på film.

Filmmediet skiljer sig från de båda tidigare medierna genom att främst vara mimetic och har förmågan att visa det som sker. Det är inte ett medium där användaren/läsaren själv behöver skapa bilden av världen. Filmen härstammar från dramat som trots sin framförande karaktär är närmare det skriftliga mediet än det muntliga (Ryan s.29). Detta innebär dock inte att filmmediet tillåter lika komplexa karaktärer som det skriftliga. Detta tror jag beror på den begränsning i tid som finns. Det som filmen har ärvt från sina rötter i drama är framförallt den tydliga strukturen, dess narrativ (Ryan s.29). Detta visar sig genom att filmer ofta bygger på att någon form av förändring ska ske i världen. Även om Murray inte använder sig av termen mimetic så beskriver hon mediernas arbetssätt som en egenskap som påverkar berättandet. Eftersom noveller är beskrivande handlar de om karaktärer och eftersom drama är ett observerat medium så handlar de ofta om händelser (action) (Murray s.181)

Jag tror att det muntliga berättandet hjälper oss att förstå konsekvenser av våra handlingar, det skriftliga hjälper oss att förstå komplexa personligheter medan filmen hjälper oss att förstå händelsers påverkan på världen. 
Hur påverkar digitala medier vårt berättande? 
Ryan tar upp 5 egenskaper hos digitala medier (Ryan s.338):

  • Reaktiv och interaktiv
  • Multipla kanaler
  • Nätverk
  • Dynamik
  • Modularitet

Av dessa fem identifierar Ryan interaktivitet som den egenskap som påverkar narrativ mest. Datorspel skiljer sig från de övriga medierna främst just på grund av sin interaktivitet. Vad är då interaktivitet?

Interaktivitet handlar om att påverka system, det som Murray kallar för agency. Inga tidigare berättarmedier har på ett bra sätt kunnat använda, agency, vår önskan att kunna påverka världen och det som sker i den. Agency har en överordnad roll när det kommer till interaktivitet men för att skapa en meningsfull interaktivitet så ska alla 3 av Murrays begrepp samspela, då skapas en upplevelse. Det måste finnas en immersion och transformation för att vi ska känna oss engagerade och för att det ska kännas verkligt. De tre egenskaperna ser jag som stommen i datorspelsberättandet, tidigare viktiga delar i narrativ märks däremot knappt i en del datorspel. Karaktärerna är ofta främst medel för att kunna utföra handlingar i världen. Spelets plot är ofta enkel för att inte stjäla uppmärksamhet från upplevelsen. Hur graderna av de tre egenskaperna samspelar har ofta med spelets genre att göra. I en del spel går upplevelsen ut på att upptäcka världen (Myst), i andra är upplevelsen att se förändringar (Sims). Det viktiga är att i datorspel så får ofta upplevelsen en överordnad betydelse. Sensmoral, karaktärer och handling mister sin betydelse då resan blir viktigare än målet.

Vad vinner då mänskligheten på denna typ av medier? Enligt Murray så är det datorns egenskap att sekventiellt beräkna och utföra som kommer att ge oss något. Precis som novellen hjälper oss att förstå komplexa karaktärer så kommer datorn hjälpa oss att förstå processer som vi aldrig gjort förr (Murray s.181).  
Hur kommer framtidens berättelser se ut?
För att svara på hur framtidens medieberättelser kommer att se ut behöver man till att börja med identifiera hur framtidens medier kommer att se ut. Det är naturligtvis omöjligt att veta säkert men utefter det vi vet så kommer det med säkerhet att innebära en högre grad av interaktivitet. Vad har då interaktivitet för påverkan på narrativ? Enligt Ryan (Ryan s.354-356) så kommer de digitala medierna inte att ändra grundförutsättningarna för narrativ däremot kommer det att påverka på 3 olika sätt:

Pragmatiskt genom att användarna kommer att delta och på så vis ändra graden av narrativ. Hög grad av interaktivitet leder till begränsningar i narrativ.

diskursnivågenom nya presentationsmöjligheter.

Semantiskt handlar det inte om att finna en ny logik utan om att hitta det passande mediet för det narrativa innehållet.

Utefter detta tror jag att vi i framtiden kommer att ha flera olika typer av nya medieberättelser, alla unika på sitt sätt. Detta kan man se redan i dag hos de olika datorspelsgenrer som finns. Alla har olika syften och därigenom olika nivåer av interaktivitet. De medier vi är vana vid i dag kommer att finnas kvar då jag tror att de fyller vissa narrativa funktioner som interaktiva medier inte kan ersätta. Jag tror att vi behöver linjära berättelser som vi inte kan påverka i form av sagor, romaner och filmer.

Jag tror att berättelser i alla tider har fyllt samma behov. Vi förstår vår omvärld med hjälp av berättelser och placerar oss själva i berättelser för att förstå oss själva. Berättelser kommer nog därför alltid att ha samma funktion för oss. De medium som berättelserna uttrycks i har historiskt påverkat hur berättelserna har utformats. Jag har tidigare talat om skillnader medier emellan och vilka berättelseegenskaper de tenderar att lägga fokus på. Den skriftliga romanen möjliggjorde komplexa karaktärer på ett sätt som det tidigare muntliga mediet inte kunde. Berättelserna kom att handla om det mänskliga psyket och därigenom så gav berättelserna oss en större förståelse för oss själva och andra – vår världsbild förändrades.

På samma sätt kan de nya medierna komma att påverka hur vi upplever världen och oss själva, genom att en tanke väcks som vi ifrågasätter. Jag har tidigare nämnt att datormediet kan komma att påverka vår förmåga att förstå processer. Jag kan även tänka mig påverkan på andra områden. Om vi utgår ifrån det jag tidigare skrivit om de nya interaktiva medierna så innebär det att vi framöver kommer att använda medier som ger upplevelser. Detta borde leda till att vi ifrågasätter världen och oss själva utifrån just upplevelser. Interaktivitet ger oss möjlighet att gå in i upplevelser precis som böcker gav oss möjlighet att gå in i komplexa karaktärer. Om böckerna hjälpte oss att förstå oss själva och andra som komplexa individer kommer då interaktiva medier att hjälpa oss att förstå oss själva och världen som en upplevelse? Kanske är det något som man redan idag kan se i de yngre generationerna som är uppväxta med datorspel som det naturliga narrativa mediet? Jag tror att det kan vara så att många ungdomar och barn i högre grad ser livet som en upplevelse än vad mänskligheten tidigare gjort. Men vilken värld är mest värd att uppleva, den verkliga eller alla de virtuella som erbjuds?


Litteratur
Ryan Marie-Laure (2004) Narrative across media

Murray Janet H. (1997) Andra upplagan Hamlet on the Holodeck


Innehållet i texten har inte ändrats sen 2006 däremot har texten redigerats för att bättre passa formatet.

Jag skriver för klarhet och ljusen som blixtrar

En milsten på vägen / A mile stone 

Jag surfar just nu på en enorm våg av inspiration. Det är ganska överväldigande samtidigt som det är oerhört roligt att känna hur energin flödar och idéerna blixtrar förbi som fyrverkerier. Ena stunden är jag övertygad om att jag vill jobba för ett globalt storföretag för att i nästa börja planera för att starta eget. Jag har funderat på att skriva en barnbok med illustrationer och jag har funderat på att ta bilen ner till Europa för att pröva mina vingar i ett nytt land. Jag har idéer för iPad-appar och jag har idéer för föreläsningar. I ärlighetens namn är det fullkomligt kaos i mitt huvud och jag vet varken ut eller in. Så jag skriver. Jag skriver ner mina tankar och hoppas på att något snart kommer att utkristalliseras.

Det jag går igenom just nu kan enklast beskrivas som en dörr som sakta börjar stängas igen för mig medan alla andra står på vid gavel. Jag har under en lång tid varit övertygad om att jag skulle återvända till mitt jobb i San Francisco men jag börjar sakteligen inse att mina chanser krymper för var dag som går. Efter en del självrannsakan har jag upptäckt att möjligheterna är oändliga, det gäller bara att bestämma sig för vilken dörr man ska kliva in i härnäst. Så jag tar ett djup andetag, och jag skriver. 
I’m riding a huge wave of inspiration. It’s overwhelming at the same time as it’s amazing to feel the flow and watch the ideas come flashing by. One moment I’m convinced I want to work for a global enterprise, the next I’m making plans for my own business. I’ve thought about writing a children’s book with illustrations and I’ve been inspired to spread my wings and try a new country in Europe. I’ve had ideas for iPad apps and I’ve had ideas for educational seminars. To be honest my mind’s currently a complete mess. So I write. I write down my thought with the hope that something will stand out.

The best way to explain all of this is that one door is closing while all others are wide open. I’ve been convinced that I’ll return to my job in San Francisco for so long but I’m beginning to realize that my chances are dim. After a lot of soul searching I’ve discovered the opportunities to be vast and all I need to do is to choose the next door. So I take deep breath, and I write.