Etikettarkiv: USA

Lyft

Lyft – om att göra tjĂ€nster sociala

I juni besökte jag San Francisco efter att ha varit dĂ€rifrĂ„n i drygt ett Ă„r. Mycket var sig likt men bland det första jag mĂ€rkte nĂ€r jag landade fanns dessa rosa mustascher som en del av bilarna stoltserade med. Nyfiken pĂ„ vilken kampanj de stöttade blev jag förvĂ„nad att höra att det var bilar i en ny “taxi-verksamhet” – en dĂ€r vem som helst kan agera chaufför med hjĂ€lp av en social app.

“It’s all about community”

Lyft Àr en i raden av biltjÀnster som dykt upp under det senaste Äret i San Francisco och anledningen till att jag vill berÀtta om dessa tjÀnster Àr det sociala i sjÀlva affÀrsidén. Jag har tidigare nÀmnt att jag anser att företag som vill hÀnga med bör se över hur de kan utveckla sina produkter och tjÀnster med hjÀlp av sociala nÀtverk. Lyft Àr ett bra exempel pÄ ett företag som lyfter blicken frÄn plattformar som Facebook och istÀllet bakar in den sociala tekniken direkt i sin produkt.

För 20 Ă„r sedan kunde man ofta se liftare vid vĂ€ggrenen med en enkel tumme upp, men genom Ă„ren har detta blivit mer ovanligt. SĂ€kerhet Ă€r en bĂ€rande orsak och riskmedvetenhet frĂ„n bĂ„de förare och passagerare har lett till att vi idag Ă€r minde benĂ€gna att hjĂ€lpa varandra med just det – lift.

Lyft lÄter bÄde förare och passagerare betygsÀtta varandra vilket sÀkerstÀller att det blir en bra upplevelse för bÄda. Sköter du dig inte sÄ Äker du ut ur gemenskapen. Det handlar helt enkelt om att göra var och en ansvarig för sina handlingar, det handlar om avsaknad av anonymitet.

Passengers and drivers rate each other after every ride. If you rate a driver below 4 stars, you’ll never be matched with that driver again. If a driver’s average falls below 4Âœ out of 5 stars, they are removed from the Lyft community. It’s our way of maintaining high-quality standards. – Lyft

GlÀdjen i att mötas

Det finns nĂ„got oerhört tillfredstĂ€llande med att kunna möta medmĂ€nniskor – att fĂ„ hjĂ€lp och att kunna hjĂ€lpa. I mindre samhĂ€llen Ă€r detta ofta en sjĂ€lvklarhet men allteftersom mĂ€nnskligheten valt att flytta in i stĂ€der har vi blivit mer och mer isolerade och pĂ„ sĂ„ vis anonyma.

Med anonymitet kan vi slippa ta ansvar för vÄra handlingar. Om ingen vet vem jag Àr sÄ kan ingen stÀlla mig till svars. De allra flesta uppskattar kÀnslan av gemenskap men kÀnslan av samhörigheten har försvagats i vÄra samhÀllen. Inte för att vi inte lÀngre vill, utan för att vi inte vÄgar lita pÄ anonyma mÀnniskor. Sociala tjÀnster hjÀlper till att riva dessa murar och gör det möjligt för oss att mötas igen.

Hur kan ditt företag riva murar?

Alla företag kan inte utveckla en app, och bör inte göra det heller. Vad varje företag bör göra Àr att fundera pÄ hur deras tjÀnst eller produkt skulle kunna sÀttas i en social kontext. De flesta beslut fattas med hjÀlp av vÄra sociala nÀtverk. Vem frÄgar dina kunder om rÄd inför inköp? Vilka frÄgor stÀller de? Hur kan ditt företag sÀttas i en gemenskap?

UnderlÀtta för dina kunder i deras beslutsprocess. HjÀlp dem se vad andra sÀger, hjÀlp dem stÀlla frÄgor och fÄ svar. Bjud in dina kunder i diskussioner och skala bort allt vad anonymitet innebÀr. Kanske kan det vara som sÄ att med öppenhet sÄ kan Àven ditt företag riva en och annan mur.

Vad tror du?

K

Konsumentbeteende i förÀndring

Onlinebehovet – konsumentbeteende i förĂ€ndring

Jag befinner mig i Redding, CA med min vÀn Maria. Medan Maria Àr hÀr för ett domstolsuppdrag sitter jag pÄ Starbucks och gör vÀlbehövlig efterforskning som Ànnu inte hunnits med. HÀr i Kalifornien Àr WiFi ett givet konkurrensmedel och varje kafé ett potentiellt kontor för dagen. Jag har under veckan suttit pÄ olika kaféer och det blir snabbt tydligt att de som har bÀst uppkoppling Àven lockar flest besökare. TillfÀlliga problem leder snabbt till tömda sittplatser medan stabila nÀt leder till lojala besökare som konsumerar frukost, lunch och snacks frÄn morgon till kvÀll. TÀnk om nÄgon för nÄgra Är sedan hade sagt att Internet skulle vara lika viktigt för kaféÀgare som vilket kaffe de serverar. Hade vi verkligen trott pÄ det?

OnlinenÀrvaro som en del av affÀrsmodellen

Idag har jag tittat nÀrmare pÄ handelsforskning och SIIR som bedrivs pÄ Handels och IT-högskolan i BorÄs. Innan min resa till San Francisco hann jag med att delta i ett frukostseminarium arrangerad av organisationen E-handelsstaden BorÄs dÀr Malin Sundström, SIIR, berÀttade om det forskningsarbete som bedrivs om handel och konsumentbeteende. För att arbeta med marknadsföring sÄ behöver man i hög grad förstÄ konsumenters beteenden och behov. Marknadsföring och affÀrsutveckling har alltid gÄtt hand i hand men idag Àr det i min mening bara tvÄ sidor av samma mynt.

Under eftermiddagen har jag lÀst Sundströms blogg Retailing Research som jag vill lyfta fram dÄ den tar upp intressanta tankar om handel pÄ ett personligt och lÀttsmÀlt vis. Det diskuteras forskning, lösningar och nya idéer som bÄde inspirerar och ger en vÀgriktning om vart handeln kan tÀnkas vara om nÄgra Är. Vi Àr sÄ vana vid att skilja pÄ online- och offline-handel men precis som Sundström lyfter fram i sin blogg sÄ kan vi se en rörelse i tvÄ riktningar; vi kan se hur fysiska butiker gÄr online och hur webbutiker öppnar fysiska butiker. Restauranger möjliggör bestÀllning via appar med tidsbestÀmd upplockning. BiltjÀnster som Lyft konkurrerar med taxibolag om att leverera en pÄlitlig och sÀker transportmöjlighet med hjÀlp av smarta appar. Att erbjuda tjÀnster med hjÀlp av internet Àr inte lÀngre en separerat verksamhet, det blir istÀllet en allt mer bÀrande del av den grundlÀggande affÀrsmodellen.

Kundens behov och förvÀntan i centrum av din verksamhet

Ett kafé i San Francisco skulle idag ha svÄrt att klara sig om de inte erbjöd fritt WiFi. Det hade man inte trott för nÄgra Är sedan, men förvÀntningar pÄ stÀndig uppkoppling förÀndrar vÄra behov och vÄrt konsumentbeteende. En utmaning för företag blir att sluta separera online frÄn offline, och börja fundera pÄ hur man bÀst kan tjÀna sina kunder. Har du funderat pÄ hur din verksamhet skulle kunna utvecklas till en mer kundcentrerad verksamhet? Vilka lösningar skulle lyfta din servicenivÄ till taket och bidra till en starkare profil för dig pÄ marknaden?

Vikten av ett starkt varumÀrke frÄn start

Klockan Àr 03:00 och alarmet ljuder. Dags att kliva upp. 45 minuter senare plockar taxin upp mig och efter 17 timmar pÄ resande fot och inköp av nya skor Àr jag redo för konferens. Jag Àr i San Francisco och temat för kvÀllen Àr varumÀrkesstrategi.

Det kÀnns minst sagt omtumlande och alldeles fantastiskt att vara tillbaka i min stad. BorÄs i all Àra men hjÀrtat klappar varmt för San Francisco. IkvÀll har jag lyssnat pÄ Thomas Gad, Jenny Sagström och Britt Anderson.

Thomas Gad Ă€r grundare och Ă€gare av Brandflight som hjĂ€lper företag med en varumĂ€rkesstrategi bortom förvĂ€ntan och uppfyllelse – Branding 4.0. Enligt Gad kan man tydligt se hur varumĂ€rkesarbetet kraftigt har förĂ€ndrats de senaste 10 Ă„ren. FrĂ„n ett typiskt transaktionsvarumĂ€rke till dagens relationsvarumĂ€rken; frĂ„n envĂ€gskommunikation till en inbjudande dialog med kunder och konsumenter.

Jenny Sagström Ă€r grundare av Sköna som arbetar med det som vi alla möter först i ett varumĂ€rke – dess grafiska profil. Med exempel frĂ„n sin kundbas lyfte hon fram en rad exempel pĂ„ hur viktigt det Ă€r att man tĂ€nker igenom utformningen av det grafiska och hur stor skillnad design kan ha för kĂ€nslan och upplevelsen av varumĂ€rket.

Britt Anderson Ă€r jurist pĂ„ K&L Gates inriktad pĂ„ hur man som företag kan förbereda sig och skydda sitt varumĂ€rke – sitt trademark. Grunden i detta Ă€r att hindra andra frĂ„n att anvĂ€nda varumĂ€rket och att se till sĂ„ att man sjĂ€lv har rĂ€tt att anvĂ€nda sitt varumĂ€rke.

Tillsammans erbjöd kvÀllens förelÀsare en bred bild av vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man som företag bygger upp sitt varumÀrke. FrÄn strategi till grafisk identitet och skyddandet av det man byggt upp.

4 viktiga lÀrdomar om att bygga ett starkt varumÀrke frÄn start

VarumÀrken bygger pÄ en ömsesidig vÀnskap

Vi befinner oss mitt i en förÀndring nÀr det gÀller vÄr kunskap och syn pÄ vad ett varumÀrke Àr och bör vara. De som hÀnger med tidigt fÄr automatiskt ett försprÄng gentemot dem som fortsÀtter att jobba pÄ ett traditionellt vis med att sÀnda ut ett budskap utan att ta in vad andra sÀger.

Idag vet vi att folk har tillgÄng till information överallt, de söker den nÀr de behöver den och dÀrefter fattar de sina beslut utifrÄn kÀnslor, och för första gÄngen sÄ har vi data som backar upp hur dessa beslut gÄr till tack vare sociala nÀtverk och plattformar.

VarumĂ€rkesarbete idag handlar dĂ€rför om att bygga upp en relation med konsumenter, en ömsesidig relation dĂ€r man lyssnar intresserat och bjuder in till delaktighet. Precis som i vilken relation som helst sĂ„ mĂ„ste man erbjuda bĂ„de mental stimulans och social tillhörighet, relationen behöver vara relevant samtidigt som den tjĂ€nar ett högre syfte – varför ska jag gĂ„ in i den hĂ€r relationen?

VarumÀrken idag skiftar mer mot identitet Àn produkt

RelationsvarumĂ€rken handlar om vĂ€nskap och delade vĂ€rderingar, detta krĂ€ver en identitet som tilltalar ens kunder – nĂ„gon som de kan relatera till. En viktig fördel med att hjĂ€lpa konsumenter att skapa en relation till varumĂ€rket snarare Ă€n produkten Ă€r att man fĂ„r mer flexibilitet vad gĂ€ller förvĂ€ntan pĂ„ vad man som företag erbjuder. Idag ser vi allt fler företag som kĂ€mpar med att försöka bryta sig loss frĂ„n tidigare satta förvĂ€ntningar pĂ„ vad varumĂ€rket kan och bör leverera. En pionjĂ€r pĂ„ omrĂ„det Ă€r naturligtvis Apple och deras förmĂ„ga att gĂ„ frĂ„n datortillverkare till musikdistributörer och telefontillverkare utan att bli nĂ€mnvĂ€rt ifrĂ„gasatta.

Det visuella mÄste spegla identiteten

Eftersom vi fattar beslut utifrÄn kÀnslor sÄ behöver vi kunna skapa rÀtt kÀnsla pÄ kort tid, dÀrför Àr det visuella arbetet oerhört viktigt. Utan ett tydligt visuellt sprÄk som skapar igenkÀnning och förmedlar vÀrderingar sÄ har man som företag inget annat att konkurrera med förutom pris. Det totala varumÀrkesarbetet skapar pÄ sÄ vis utrymme för företaget att utvecklas i en annan, mer önskvÀrd, riktning.

“Anyone can have a good idea but it takes experience to execute.”
– Jenny Sagström

Att investera i varumÀrkesarbetet bör enligt Sagström jÀmföras med att anlita en advokat, du skulle inte frÄga nÄgon som har lÀst en kvÀllskurs i juridik att ta hand om företagets avtal, och om ditt varumÀrke Àr viktigt sÄ finns det inga genvÀgar. Det krÀvs helt enkelt erfarenhet för att lyckas med utförandet.

TÀnk framÄt och pÄ bred front för att skydda det varumÀrke du bygger upp

Det Àr viktigt att vi skyddar vÄra varumÀrken frÄn början sÄ att vi inte drar pÄ oss kostnader framöver. Av naturliga skÀl var Britt Andersons presentation fokuserad pÄ den amerikanska marknaden och de regelverk som gÀller hÀr. En viktig poÀng att ta med sig dock Àr att frÄn början tÀnka framÄt och fundera pÄ vart man Àr pÄ vÀg. Har man tÀnkt att ta sig internationellt och vilka regler gÀller i de lÀnderna? I vissa lÀnder rÀcker det med att vara först ut med att anvÀnda varumÀrket, i andra sÄ handlar det om att vara först med att registrera. Ett felsteg kan bli dyrt om man har tÀnkt ta sig in pÄ andra marknader.

Man bör arbeta pÄ en bred front med sÄvÀl ordmÀrken, designmÀrken, internationalisering och att sÀtta upp tydliga direktiv för t.ex. franchiseföretag och ÄterförsÀljare. Genom kontinuerligt arbete sÄ kan rÀtten till ens varumÀrke bli livslÄngt och vÀrdet av det sÀkrat.

KvÀllens arrangemang var anordnat av Silicon Vikings, en organisation som stöttar Tech-mÀnniskor frÄn de skandinaviska lÀnderna. Om du nÄgon gÄng har vÀgarna förbi SF och Silicon Valley sÄ kan jag varmt rekommendera att ha ett öga öppet för deras evenemang.  IkvÀll har jag inte bara fÄtt lÀra mig om vikten av ett starkt varumÀrke, utan jag har Àven mött inspiration i form av mÀnniskor som trott pÄ sin idé och tagit den hela vÀgen.

Nu vÀntar min sÀng pÄ hotellet. Behöver jag nÀmna att den Àr vÀldigt efterlÀngtad?
Ha en fin dag önskar en trött men vÀldigt nöjd ÄtervÀndare.

K

Fyra rÄd för att bli en bra nÀtverkare

05:30 i torsdags ringde min vÀckarklocka för att försÀkra att jag inte kom försent till nÀtverksgruppen BNIs frukostmöte. Med handskrivet telefonnummer pÄ mina gamla visitkort och hastigt inövad elevator pitch hoppade jag in i bilen för fÀrd emot Grand hotell i BorÄs.

Det var min vÀn Sandra som föreslog att jag skulle följa med henne pÄ ett av hennes möten för att bekanta mig med organisationen, knyta nya kontakter och förhoppningsvis lÀra mig nÄgonting nytt. BNI Àr en internationell nÀtverksorganisation dÀr medlemmarna arbetar strukturerat för att ge varandra referenser och varma ingÄngar för att kunna göra affÀrer. Bara en medlem per affÀrsomrÄde tillÄts vilket ska ge medlemmarna en konkurrensfri miljö att agera i.

Det var en vÀldigt social och trevlig grupp som mötte mig pÄ Grand denna morgon. Alla jag mötte kunde balansera vÀl mellan att berÀtta om sin egna verksamhet och samtidigt intresserat stÀlla frÄgor. Det kÀndes nÀstan som att vara tillbaka i USA igen. Det mÀrks att det Àr ett amerikanskt koncept och personligen tyckte jag att det kÀndes vÀldigt skönt att alla öppet kunde frÄga om hjÀlp och erbjuda hjÀlp.  Det kÀndes bÄde ytterst effektivt och samtidigt Àrligt.

Att nĂ€tverka Ă€r en konst att ta pĂ„ allvar, sĂ€rskilt om du har specifika mĂ„l som du vill uppfylla. I de allra flesta fall handlar det om att öka sin försĂ€ljning men Ă€ven andra mĂ„l kan sĂ€ttas – som att hitta ett jobb. Jag Ă„kte till San Francisco i april 2010 för att söka jobb. Under mina första tvĂ„ mĂ„nader sökte jag alla jobb jag kunde komma över pĂ„ Internet. Jag berĂ€ttade för vĂ€nner och bekanta att jag sökte jobb men jag var inte tillrĂ€ckligt tydlig med vad jag ville ha hjĂ€lp med. MĂ„nga erbjöd sig Ă€ndĂ„ att hjĂ€lpa mig men jag hade Ă€nnu inte förstĂ„tt vikten av att följa upp alla samtal jag hade. Kanske var jag typiskt svensk, kanske var jag bara oerfaren men jag ville absolut inte trĂ€nga mig pĂ„ och jag ville inte stĂ€lla krav. Min sista mĂ„nad började det hĂ€nda saker, jag ringde för att presentera mig, följde upp med mail och ringde tillbaka för att följa upp igen. Det började ge effekt. Tack vare goda kontakter hade jag de sista tvĂ„ veckorna fyra intervjuer att gĂ„ pĂ„.

Min andra tur till USA började i oktober samma Ă„r och denna gĂ„ng visste jag mer vad det handlade om. Alla nĂ€tverkar i USA. Överallt. Hela tiden. Det finns ingen som tĂ€nker i banor om att trĂ€nga sig pĂ„ eller stĂ€lla krav, det finns bara tjĂ€nster och gentjĂ€nster. Amerikaner Ă€r vĂ€ldigt bra pĂ„ att vara specifika nĂ€r de ber om en tjĂ€nst. Kanske har de tagit reda pĂ„ vilka du kĂ€nner i förvĂ€g och sĂ„ frĂ„gar de om du kan tĂ€nka dig att presentera dem för varandra. Det Ă€r betydligt lĂ€ttare att hjĂ€lpa till i ett sĂ„dant lĂ€ge Ă€n om nĂ„gon ber om hjĂ€lp att exempelvis hitta ett jobb.

Det finns mycket vi kan lÀra oss av amerikaner nÀr det gÀller nÀtverkande. I allmÀnhet vill vi undvika att vara allt för sÀljande men mÄnga gÄnger Àr det just det vi blir nÀr vi undviker att rakt ut sÀga det vi vill ha hjÀlp med. HÀr har jag fyra konkreta rÄd för hur du kan bli bÀttre pÄ att nÀtverka för dina mÄl.

  • StĂ€ll frĂ„gor – försök hitta en ingĂ„ng till hur du kan hjĂ€lpa dem du pratar med hellre Ă€n hur de kan hjĂ€lpa dig
  • Var tydlig – ju mer konkret du Ă€r desto lĂ€ttare Ă€r det att hjĂ€lpa dig. En elevator pitch förklarar pĂ„ 30 sekunder vad du gör och för vem det Ă€r vĂ€rdefullt
  • Följ upp – folk vill hjĂ€lpa men det Ă€r inte deras högsta prioritet dĂ€rför Ă€r det viktigt att höra av sig till dem
  • Förarbete kan löna sig – om du vet vem du ska trĂ€ffa kan det vara bra att kolla med hjĂ€lp av LinkedIn eller Facebook vilka de kĂ€nner. Finns dĂ€r nĂ„gon av intresse sĂ„ frĂ„gar du om du kan bli introducerad
Hur gick det dÄ med jobbsökandet? Jo, jag fick ett jobb. Jag fick en tjÀnst som passade mig perfekt. Jag fick det genom ett nÀtverk av informella intervjuer som jag haft, dÀr den ena hÀnvisat mig till den andra. Det som började som smÄprat under en middag i oktober slutade med ett jobb som marknadsansvarig för ett byggföretag tre mÄnader senare.
K
My alarm went off  05:30 AM on Thursday to assure that I didn’t miss my breakfast meeting with the network organization BNI. Old business cards with a handwritten phone number accompanied me while I tried to memorize my elevator pitch in the car. 
 
It was my friend Sandra that suggested I should go with her to one of her meetings. BNI is an international organization where members work actively on giving each other references and leads. It was a warm and welcoming group that greeted me that morning. Everyone knew how to balance their own pitch with questions and it almost felt like I was back in the U.S. The way people asked for help and offered help felt both efficient and honest. 
 
Networking is a serious art form especially if you have a specific goal. Increased sales is most most common but it could be something else, like trying to find a job. In April 2010 I arrived in San Francisco hoping to find a job. I applied for everything and told everyone that I was on the hunt but I wasn’t clear enough. Many people offered to help anyway but I didn’t quite understand the concept of following up. Maybe it was harder for me as a timid swede but I was afraid of being too pushy or demanding. What I noticed was that when I started to follow up it immediately gave results. After months in America I realized that Americans network all the time and everywhere. It’s a natural part of the culture. Most of them are really good at being specific when they ask for help; they may have done some research to find out who you know and ask you to be introduced. 
 
Swedes in general have a lot to learn from the Americans when it comes to networking. We worry about being too salesy but in my opinion you’re less blunt when you’re clear with you’re intentions than when you beat around the bush. Here are four pieces of advice on how to become a networker of class.
  • Ask questions – it’s better to open with an offer to help than to ask for help.
  • Be specific – it’s easier to help you that way. An elevator pitch explains in 30 s what you do and for whom.
  • Follow up – people want to help but it’s not their top priority so you’ll have to get back to them.
  • Do some research – if you know who you’re meeting use LinkedIn and Facebook to find out who they know and don’t be afraid to ask to be introduced.
So how did my job hunt go? I got a job, the perfect position for someone like me that loves to be involved in a bit of everything. I got the job through a network of informal interviews and referrals. It all started with a dinner party in October and landed me the position of Marketing Director a few months later.
 
K
Canyon Construction

Marknadsansvarig i USA – Canyon Construction

Canyon Construction erbjuder byggtjÀnster pÄ helentreprenad i San Francisco Kalifornien med fokus pÄ enfamiljshus och miljöteknik. Under 2011-2012 hade jag ett Ärs projektanstÀllning som Marknadsansvarig pÄ företagets huvudkontor i USA dÀr jag ansvarade för företagets interna och externa kommunikation.

Under Äret hanterade jag allt ifrÄn sÀljprocess, kund- och partnerprogram, webbnÀrvaro, event, internkommunikation och annonsering. I slutet pÄ min projektanstÀllning levererade jag en komplett utvÀrdering av Äret med tillhörande marknadsstrategi och aktivitetsplan för det kommande Äret.

  • Marknadsstrategi
  • Aktivitetsplan
  • Sociala medier