Etikettarkiv: digitala medier

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vÀgen

Det mindre företagets digitala vÀrld

Ändrar sig vĂ€rlden allt snabbare eller Ă€r det bara som det kĂ€nns? PĂ„ mindre Ă€n 10 Ă„r har vi fĂ„tt teknik som har gjort det möjligt för oss att fĂ„ tillgĂ„ng till information och personliga nĂ€tverk ögonblickligen oavsett var vi befinner oss. Men det rĂ€cker inte dĂ€r, vi har vant oss vid det sĂ„ till den grad att vi har svĂ„rt att tĂ€nka oss att vara utan.

De flesta har idag tillgÄng till internet, de Àr med i minst ett socialt nÀtverk och de har antingen en smartphone eller en lÀsplatta. Vi har Àndrat en stor del av vÄra personliga vanor utifrÄn de nya förutsÀttningarna men hur Àr det med vÄra företag?

Sime 2014 i Stockholm har bjudit pÄ tankar frÄn nÄgra av de företag och individer som var och Àr delaktiga i den stora digitala förÀndringen som vi alla upplever. Och, ja det mesta pekar pÄ att vÀrlden numera faktiskt Àndrar sig i allt snabbare takt.

Vad innebÀr detta för det mindre företaget?

Oavsett storlek sÄ mÄste företag idag förhÄlla sig till en snabbt förÀnderlig vÀrld. Det vi tar för givet idag kan vara helt omkullkastat imorgon. Det gÀller att se vad som Àr pÄ gÄng i god tid sÄ att man snabbt kan anpassa sig innan det Àr försent.

VÄr historia erbjuder mÀngder med exempel pÄ branscher som inte lÀngre existerar. Företag som stod sÄ starka att de inte kunde tÀnka sig att nÄgot skulle kunna putta omkull dem.

UmgÄs utanför din bransch

Eftersom innovation föds i mötet mellan olika idéer Àr risken stor att det som kommer förÀndra din industri radikalt kommer frÄn en helt annan sektor. Det kan komma frÄn nÄgot du inte ens hört talas om.

Nyfikenhet pÄ andra branscher hjÀlper dig att se hot, men kan framförallt synliggöra möjligheter för dig som du annars inte hade sett.

AvsÀtt tid för inspiration

Dagens smÄföretagaree har mycket att vinna pÄ att investera en del av sin tid för att sÀtta sig in i ny teknik. Internet erbjuder tillgÄng till all tÀnkbar information om digital innovation.

Tid Àr en bristvara som egen men sÄ lite som en kvart i veckan kan öppna upp en helt ny vÀrld av tankar och möjligheter. Du kan se pÄ inspirerande föredrag pÄ TED talks, lÀsa tech-magasin som Wired eller TechCrunch eller för all del lÀsa svenska Internetworld.

VÄga öppna upp för förÀndring

FörÀndring Àr bland det mest skrÀmmande som finns. Det Àr mÀnskligt att kÀnna oro inför det som Àr obekant och ju bÀttre man Àr pÄ det man gör desto svÄrare blir det att prova nÄgot nytt.

Familjeföretag som har funnits i generationer besitter en ovÀrderlig kunskap men den kan snabbt falla i vÀrde om den inte kombineras med nya strömningar. Lyssna pÄ de idéer som nya medarbetare kommer med och fastna inte i invanda spÄr.

Ta reda pÄ vad ni kan och hÄll fast vid det

Det kan tyckas motsÀgande att först sÀga att man ska tÀnka nytt för att dÀrefter sÀga att man ska hÄlla fast vid det man kan. Styrkan ligger i att kunna ta vara pÄ sin expertis och med hjÀlp av nya idéer göra det Ànnu bÀttre.

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vĂ€gen. Mike Hecker, Nespressos första marknadschef, formulerade det pĂ„ ett talande sĂ€tt “Ta reda pĂ„ vad som Ă€r din butiks digitala motsvarighet till att erbjuda din kund ett glas champagne?”.

Digital Ängest och oro för framtiden

I den takt som det digitala utvecklas Àr det helt naturligt att kÀnna Ängest över att inte hÀnga med. Det du ska vara orolig för Àr om du INTE kÀnner nÄgon Ängest. Risken Àr att du ganska snart har halkat efter. Dagens företagare mÄste stÀndigt vara beredd pÄ nya förutsÀttningar men samtidigt ta det med ro.

Försök att lita pÄ att den osÀkerhet du upplever nu Àr nÄgot som alla upplever. Det viktigaste Àr inte att du gÄr först men var beredd att följa efter nÀr stigen börjar bli upptrampad.

 

Destinationsmarknadsföring

Konsten att marknadsföra en stad

Som stad Àr det viktigt att marknadsföra sig gentemot turister, företag och individer för att bli en attraktiv stad att besöka och flytta till. Det Àr en blandad skara som ska nÄs och tilltalas av budskapet vilket gör att kommunikationen behöver anpassas dÀrefter.

Under mitt besök i San Francisco fick jag möjlighet att lyssna pÄ representanter frÄn San Francisco-stad och hur de arbetar med sin marknadsföring. För dem Àr det sjÀlvklara mÄlet att placera staden som ledande inom destinationsmarknadsföring.

Marknadsföring idag handlar om att lyssna och föra dialog med mÄlgrupper. Vi ser företag utveckla produkter utifrÄn vad kunderna efterfrÄgar. Vissa gÄr till och med sÄ lÄngt sÄ att de lÄter kunderna designa sina egna produkter som till exempel Nike.

Dialog för att möta behov

En av de viktigaste verktygen för att marknadsföra en stad Àr dÀrför möjligheten att lyssna pÄ vad som sÀgs. I San Francisco har man tydligt arbetat med denna del. Strax efter bombattacken av Boston Marathon skulle San Francisco vara först ut med att anordna nÀsta stora lopp Bay to breakers. MÄnga var oroliga och som stad var det viktigt att visa att man var delaktig i den oro som mÄnga kÀnde.

Genom att följa konversationen online i bland annat sociala medier kunde staden förstÄ vad folk tÀnkte och kÀnde inför loppet. Det gav dem en chans att kommunicera dÀrefter, hantera situationer och svara pÄ frÄgor nÀr de uppkom.

San Francisco och framtidens destinationsmarknadsföring

Vid frĂ„gan om vad som Ă€r framtidens utmaning inom destinationsmarknadsföring blir svaret frĂ„n San Francisco utan tvekan att bli Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att förstĂ„ vad olika mĂ„lgrupper efterfrĂ„gar. Även som stad mĂ„ste dialogen stĂ„ i centrum för de marknadsföringsinsatser man genomför. Oro, missnöje och problem som inte hanteras sprider sig snabbt och kan snabbt försĂ€mra en stads rykte.

MÄnga stÀder hÄller sina dörrar öppna för dialog med innevÄnare, nÀringsliv och turister men det Àr inte mÄnga som deltar i den dialog som redan pÄgÄr.

Dialogen pÄgÄr online dÀr bÄde bra och dÄliga upplevelser ventileras och snabbt blir etablerade sanningar. I en tid dÀr sociala medier erbjuder alla en röst som hörs stÄr den formella kommunikationen med staden och tidningarnas debattsidor i stark kontrast. Att lyssna och vara tillgÀnglig dÀr olika grupper befinner sig blir dÀrför en viktig del av att marknadsföra en stad.

För San Francisco handlar nÀsta steg om att driva dialogen och uppmuntra engagemang frÄn de olika grupperna. Den största investeringen kommer dÀrför ligga i att sÀtta upp och utveckla system för att lyssna och kÀnna av vad som sÀgs online. De Àr av övertygelsen att stÀder kan lÀra sig mycket av de företag som redan anvÀnder verktyg för dialog online.

Vad varje stad bör veta

Det Àr lÀtt att som stad tÀnka att medborgardialog Àr en naturlig del av vad en stad gör men att det inte Àr marknadsföring. DÀrför skiljer man pÄ budgeten mellan det ena och det andra. StÀder Àr inte ensamma. PÄ samma sÀtt ser man i nÀringslivet företag som hÄller fast vid att skilja mellan produkt och marknadsföring.

De företag som leder utvecklingen av marknadsföring idag sticker ut genom att de har förstĂ„tt att det idag Ă€r kunderna som stĂ„r vid rodret. De har dĂ€rför öppnat upp för dialog och satt kunden allt mer central i beslutsfattandet. Delaktighet blir engagemang vilket leder till den bĂ€sta marknadsföring du kan fĂ„ – andra som talar vĂ€l om dig.

Som stad kan det vara vÀrt att utvÀrdera sina insatser pÄ samma sÀtt. Det gÀller att se till helhet och förstÄ hur det vi gör hÀnger ihop med det vi kommunicerar. PÄ sÄ vis blir det logiskt att budget och övriga resurser kan vara bÀttre investerade pÄ annat Àn kampanjer.

Vilka tankar har du kring destinationsmarknadsföring? Vilka stÀder gör det rÀtt? BerÀtta gÀrna i kommentarerna.

MĂ€ngder med data

Det Àr inte storleken pÄ din data som rÀknas

E-handeln i Sverige stĂ„r och stampar medan andra lĂ€nder rusar förbi. Hur Ă€r det möjligt i ett land som stĂ„r för sĂ„ mycket innovation pĂ„ det digitala omrĂ„det? Idag har jag besökt föreningen E-handelsstaden BorĂ„s frukostmöte “Svensk digital handel visar vĂ€gen”. 

Det Àr intressant att ta del av det Jonas Ogvall, VD för Svensk Digital Handel, har att sÀga. All statistik pekar i en riktning dÀr digital handel fÄr en ökad betydelse för varje Är som gÄr. DÀrför Àr det förvÄnande att se att det Àr sÄ mÄnga handlare som inte har följt med in i detta.

Vi handlar som vi lever

Den stora förÀndringen ligger i vÄra fickor. Med vÄr mobiltelefon Àr vi stÀndigt uppkopplade och fÄr tillgÄng till bÄde information och kontaktnÀt. Det Àr enkelt att söka och det Àr enkelt att frÄga.

Som handlare har du helt andra förvÀntningar pÄ dig frÄn dina kunder idag. Syns du inte pÄ rÀtt plats och vid rÀtt tillfÀlle sÄ finns du inte.

Vi lever bÄde online och offline

Mer och mer köp slutförs online men Àven nÀr konsumenter befinner sig i en fysisk butik har företagets nÀrvaro pÄ internet avgörande betydelse. Ett par touch bort ligger all information kunden kan önska sig. Hur stÄr sig produkten mot andra, vad kostar den hos konkurrenterna, vad tycker andra om den och Àr det nÄgra av vÀnnerna som har köpt den Àr bara nÄgra av alla frÄgor som de kan fÄ svar pÄ.

MÀngder med data ger mÀngder av möjligheter

Allt som görs pÄ internet kan lÀmna spÄr som gÄr att följa. NÀr spÄren sparas blir det datapunkter som kan anvÀndas för berÀkning. Riktad marknadsföring handlar om att försöka nÄ rÀtt personer utifrÄn deras beteende pÄ internet.

Möjligheten att digitalt lagra och bearbeta data gör att man som företag inte lÀngre behöver gissa. Utan att behöva röra ett finger kan istÀllet system rÀkna ut vem som Àr mest benÀgen att köpa en viss produkt och dÀrefter se till sÄ att just den personen fÄr se innehÄllet.

Förstadiet av Big Data

Möjligheten att mĂ€ta och leverera relevant innehĂ„ll utifrĂ„n det som konsumenter efterfrĂ„gar hĂ€nger samman med vad mĂ„nga kallar Big Data. Genom att samla in sĂ„ mycket data som möjligt kan man berĂ€kna vad man ska göra. Ålder, ort, intressen, vĂ€nner och besökta siter kan t.ex. ge en fingervisning om hur din kund fattar sina beslut

Det hÀr har lett till vilda vÀstern i vÄra digitala kanaler. Möjligheten att finna guld leder till att handlare grÀver överallt. Om du har besökt en produktsida sÄ ser handlaren till sÄ att produkten syns överallt för dig. Om du tillhör en viss Äldersgrupp sÄ möts du av en viss typ av annonser var du Àn befinner dig. Det hÀr sker Àven i sammanhang dÄ det kan vara helt fel.

Det Àr inte storleken pÄ din data som rÀknas, det Àr vad du gör med den

Precis som i all analys sĂ„ ligger det största vĂ€rdet i att jĂ€mföra samband mellan olika datapunkter. Enkel statistik sĂ€ger egentligen inte sĂ„ mycket. Även om 80% av dina kunder Ă€r 18-25 Ă„r sĂ„ betyder inte det att du ska satsa stenhĂ„rt pĂ„ det segmentet.

Tittar du nÀrmare sÄ kan du upptÀcka att de 18-25-Äringar som köpt av dig Àven Àr intresserade av spel och anvÀnder sin mobil oftare Àn andra. Du kanske ser att de har besökt en viss sida mer Àn fem gÄnger under den senaste veckan. De gillar redan er sida pÄ Facebook och har stÀllt minst en frÄga pÄ Twitter.

TrÀffa rÀtt

Det Àr genom att korsköra din data som du kan leverera relevans. Ett erbjudande vid rÀtt tillfÀlle ses dÄ sÀllan som nÄgot störande utan snarare som en vÀlkommen tjÀnst.

OvÀlkommet blir det nÀr jag av nyfikenhet kollat upp nÄgot en gÄng och dÀrefter inte ser nÄgot annat under den följande veckan. Eller nÀr jag som singel förvÀntas vara intresserad av datingtjÀnster i samma stund som statusen Àndras.

Segmenteringen krymper

Vi Àr sÄ vana vid att tÀnka i segment inom marknadsföring sÄ att vi har svÄrt att se nÄgot annat alternativ. Vi söker efter ett segment som tycks ha köpkraft och behov och lÀgger dÀrefter alla resurser pÄ att det segmentet ska bli lockad att köpa.

Ett stort segment som kan tÀnkas köpa Àr det bÀsta segmentet att satsa pÄ. Ett litet segment ger inte tillrÀckligt stort underlag för försÀljning och att hantera flera smÄ segment Àr för de flesta omöjligt. Men dÄ har vi helt uteslutit möjligheten med digital lagring och bearbetning av data.

100% personligt

TĂ€nk om du skulle kunna ge varje person en personlig upplevelse av ditt företag utifrĂ„n den givna situationen. TĂ€nk om storleken pĂ„ dina segment var ett – en individ, en upplevelse.

Inom en snar framtid kommer vi troligtvis se mÄnga företag som stÀller om till detta tÀnk. I USA Àr det redan en del företag som arbetar smart för att presentera relevans pÄ ett mer sömlöst sÀtt för individer. Det leder till helt nya tjÀnster för konsumenter och nya affÀrsmodeller för företag.

Hur kommer vi ikapp i Sverige och i BorÄs?

VĂ„r frĂ€msta styrka och vĂ„r frĂ€msta svaghet Ă€r tyvĂ€rr den samma – vi kan det hĂ€r med distanshandel. Med den glesa befolkning vi har i Sverige sĂ„ har vi lĂ€nge haft en idealiskt marknad för postorderförsĂ€ljning. Vi kan logistik och vi kan katalog. Vi vet hur vi ska utforma erbjudanden som lockar sĂ„ mĂ„nga som möjligt till köp och vi vet vad som sĂ€ljer mest under olika sĂ€songer. BĂ€st av alla Ă€r vi i BorĂ„s.

Men Àr digital handel verkligen en förlÀngning av postorder? Jag Àr inte sÄ sÀker. Postorder handlar om att hitta produkter som sÄ mÄnga som möjligt vill köpa. Det handlar om att arbeta utifrÄn sÀsonger sÄ att sÄ mÄnga som möjligt lockas till köp. Men det saknar ett tydligt fokus pÄ individen. Ge kunden det hon vill ha nÀr hon vill ha det.

Dags att stÀlla om

Det kan tyckas enkelt att stÀlla om men i en stark kultur Àr det allt annat Àn enkelt att driva igenom en stor förÀndring.

Under frukostmötet idag nÀmndes utbildning inom digital handel som en viktig aspekt för fortsatt utveckling av BorÄs. En annan del Àr att lyfta diskussionen om den digitala handelns betydelse och omfattning. Digital handel handlar inte bara om att sÀlja över internet utan Àven om att som fysisk butik finnas tillgÀnglig online.

Om vi vill ligga i framkant sÄ mÄste vi stÀlla oss i frÀmsta ledet. Jag tror att vi behöver ge nÀring till en digital kultur för att kunna sÀtta BorÄs pÄ kartan som e-handelsstad. Vi behöver arbeta nerifrÄn och upp och i alla branscher. Till viss del tror jag att vi i BorÄs mÄste vara beredda att börja om och slÀppa vad vi en gÄng var.

Vad tycker du? Jag Àr jÀttenyfiken pÄ om det bara Àr jag som ser en stor skillnad mellan postorder och digital handel. BerÀtta gÀrna i kommentarerna vad du tycker.

Liten bild pÄ bloggen blir stor bild pÄ Pinterest

Liten bild pĂ„ bloggen blir stor bild pĂ„ Pinterest – sĂ„ hĂ€r gör du.

Jag började dagens arbete med att snubbla över det perfekta Pinterest-tipset. Nu kan jag fÄ en stor fin bild pÄ Pinterest som lÀnkar till rÀtt inlÀgg pÄ min blogg utan att för den sakens skull ha en gigantisk blaffa till bild i sjÀlva inlÀgget. SÄ hÀr gÄr det till.

LĂ€gg in dina utvalda bilder

  1. LÀgg in en bild som vanligt i ditt inlÀgg. 
  2. Justera den sÄ att den ser bra ut i ditt inlÀgg. Precis sÄ som du vill ha den. Om bilden innan redigering var lÀmplig för Pinterest dvs. 750 pixlar bred och avlÄng sÄ hoppar du till punkt 4.
  3. Ladda nu upp en bild som Àr optimerad för Pinterest. Antingen i mediebiblioteket om du anvÀnder WordPress eller i lÀmplig mapp pÄ servern.
  4. Nu ska du titta pÄ ditt inlÀgg i HTML-redigeraren/textredigeraren. Om du aldrig har gjort det förr sÄ fÄr du inte skrÀmmas av det du ser, jag ska förklara exakt vad du ska göra.
  5. Din bild ligger i en bildtagg som öppnas med ‘<img src=’ följt av lĂ€nken till din bild och den storlek som du precis har valt att den ska visas i. Bild taggen stĂ€ngs med ‘/>’.  Innan taggen stĂ€ng ska du lĂ€gga till tre rader med kod enligt det du ser nedan.
<img src="brownies_thumb.jpg" height="200" width="150" alt="Brownies"
  data-pin-url="http://myrecipes.com/brownies.html" 
  data-pin-media="http://myrecipes.com/brownies_large.jpg"
  data-pin-description="Yummy gluten-free double-fudge brownies!"
/>

 Ta kontroll över slutresultatet

  1. Första raden ‘data-pin-url’ ska peka till det inlĂ€gg du vill att bilden ska lĂ€nka till. Du vill ju att dina besökare ska fĂ„ komma direkt till det som de Ă€r intresserade av t.ex. ett mumsigt recept eller en smart beskrivning. Du lĂ€gger helt enkelt bara in den fullstĂ€ndiga URL-adressen.
  2. Den andra raden ‘data-pin-media’ vĂ€ljer ut den bild som ska synas pĂ„ Pinterest. Om din originalbild i inlĂ€gget var optimerad sĂ„ pekar du bara till samma bild men utan att ange storlek. Om du vill peka till en helt annan bild sĂ„ lĂ€gger du in URL-adressen till den.
  3. Den tredje och sista raden, ‘data-pin-description’, ger dig möjlighet att sĂ€tta in en beskrivning. Den kommer att synas under bilden och kan hjĂ€lpa andra pĂ„ Pinterest att hitta din bild.

Du hittar originalbeskrivningen pĂ„ engelska pĂ„ Pinterest egen blogg – Pinterest Business Blog — Smarter, prettier and more searchable pins. Nu har jag lite att pilla med i helgen. Testa gĂ€rna att Pinna det hĂ€r inlĂ€gget för att se ett exempel pĂ„ hur man kan göra.

Lycka till, och berÀtta gÀrna hur det gick för dig.

Tacksamhet

Konsumentbeteende i förÀndring

Onlinebehovet – konsumentbeteende i förĂ€ndring

Jag befinner mig i Redding, CA med min vÀn Maria. Medan Maria Àr hÀr för ett domstolsuppdrag sitter jag pÄ Starbucks och gör vÀlbehövlig efterforskning som Ànnu inte hunnits med. HÀr i Kalifornien Àr WiFi ett givet konkurrensmedel och varje kafé ett potentiellt kontor för dagen. Jag har under veckan suttit pÄ olika kaféer och det blir snabbt tydligt att de som har bÀst uppkoppling Àven lockar flest besökare. TillfÀlliga problem leder snabbt till tömda sittplatser medan stabila nÀt leder till lojala besökare som konsumerar frukost, lunch och snacks frÄn morgon till kvÀll. TÀnk om nÄgon för nÄgra Är sedan hade sagt att Internet skulle vara lika viktigt för kaféÀgare som vilket kaffe de serverar. Hade vi verkligen trott pÄ det?

OnlinenÀrvaro som en del av affÀrsmodellen

Idag har jag tittat nÀrmare pÄ handelsforskning och SIIR som bedrivs pÄ Handels och IT-högskolan i BorÄs. Innan min resa till San Francisco hann jag med att delta i ett frukostseminarium arrangerad av organisationen E-handelsstaden BorÄs dÀr Malin Sundström, SIIR, berÀttade om det forskningsarbete som bedrivs om handel och konsumentbeteende. För att arbeta med marknadsföring sÄ behöver man i hög grad förstÄ konsumenters beteenden och behov. Marknadsföring och affÀrsutveckling har alltid gÄtt hand i hand men idag Àr det i min mening bara tvÄ sidor av samma mynt.

Under eftermiddagen har jag lÀst Sundströms blogg Retailing Research som jag vill lyfta fram dÄ den tar upp intressanta tankar om handel pÄ ett personligt och lÀttsmÀlt vis. Det diskuteras forskning, lösningar och nya idéer som bÄde inspirerar och ger en vÀgriktning om vart handeln kan tÀnkas vara om nÄgra Är. Vi Àr sÄ vana vid att skilja pÄ online- och offline-handel men precis som Sundström lyfter fram i sin blogg sÄ kan vi se en rörelse i tvÄ riktningar; vi kan se hur fysiska butiker gÄr online och hur webbutiker öppnar fysiska butiker. Restauranger möjliggör bestÀllning via appar med tidsbestÀmd upplockning. BiltjÀnster som Lyft konkurrerar med taxibolag om att leverera en pÄlitlig och sÀker transportmöjlighet med hjÀlp av smarta appar. Att erbjuda tjÀnster med hjÀlp av internet Àr inte lÀngre en separerat verksamhet, det blir istÀllet en allt mer bÀrande del av den grundlÀggande affÀrsmodellen.

Kundens behov och förvÀntan i centrum av din verksamhet

Ett kafé i San Francisco skulle idag ha svÄrt att klara sig om de inte erbjöd fritt WiFi. Det hade man inte trott för nÄgra Är sedan, men förvÀntningar pÄ stÀndig uppkoppling förÀndrar vÄra behov och vÄrt konsumentbeteende. En utmaning för företag blir att sluta separera online frÄn offline, och börja fundera pÄ hur man bÀst kan tjÀna sina kunder. Har du funderat pÄ hur din verksamhet skulle kunna utvecklas till en mer kundcentrerad verksamhet? Vilka lösningar skulle lyfta din servicenivÄ till taket och bidra till en starkare profil för dig pÄ marknaden?

Sprid kĂ€rlek – 5 alla-hjĂ€rtans-dag-tips för företagaren

Nu Àr det hög tid att fundera pÄ eventuella alla-hjÀrtans-dag-kampanjer om det inte redan Àr gjort. Ja, jag vet att det Àr ett kommersiellt jippo som vi svenskar inte alltid vill befatta oss med men det öppnar ocksÄ upp möjligheten att skapa nÄgot roligt, gulligt eller inspirerande som era kunder och kontakter gÀrna sprider vidare.

Sprid kÀrlek sÄ fÄr du kÀrlek

Jag har valt att samla ihop lite olika idéer för hur du bÀst kan sprida din kÀrlek i februari. Om du börjar i god tid med din kampanj sÄ glöm inte att toppa den med nÄgot extra den 14:e februari som Àr sjÀlva datumet för alla-hjÀrtans-dag.

Uppdatera din coverbild pÄ facebook

Bilden agerar som ditt skyltfönster pÄ Facebook och de kreativa möjligheterna Àr oÀndliga. Viktigt att kÀnna till Àr att man inte fÄr skriva ut erbjudanden, rabatter, hÀnvisa till webb-URL eller be folk gilla eller dela bilden direkt i bilden. AnvÀnd istÀllet möjligheten till att skapa nÄgot fint som folk gÀrna delar i alla fall. TÀnk mÄlgrupp och vad som tilltalar dina kunder. Vilken typ av valentine-hÀlsning skulle dina kunder identifiera sig med?

StÀll en frÄga

Det kan du göra genom att göra en mini-undersökning pÄ Facebook eller genom att skapa en trÄd pÄ Twitter. Relatera det med din tjÀnst eller produkt. Om du Àr inom restaurangbranschen sÄ kan du frÄga om vad som Àr viktigast för en romantisk middag. Om du Àr inom turistnÀring sÄ kan du frÄga efter stadens bÀsta utbud nÀr det gÀller en date. Musik, blommor, godis och presenter, ja listan kan göras lÄng pÄ passande Àmnen att frÄga om. Följ upp pÄ svaren och skapa en dialog, kanske kan du rent av fÄ inspiration till nya produkter eller kampanjerbjudanden frÄn dina kontakter.

Skicka ett kÀrleksbrev

Alla tycker om att bli uppskattade och du uppskattar garanterat dina kunder och övriga kontakter. Det kan ske elektroniskt eller med hjÀlp av snigelpost. Ju mer personligt desto bÀttre kommer det att kÀnnas och chansen Àr stor att det blir nÄgot som sprids. Varför inte skicka en fin ask med nÄgra chokladpraliner, skicka med en hashtag (ex. #KarlekForetagsnamn) som kan anvÀndas i sociala medier. Tanken Àr att överraska med nÄgot ovÀntat som uppskattas men var försiktig med att bli sÀljande. Det handlar om att sprida kÀrlek inte krÀva nÄgot i utbyte. Det kan jÀmföras med en date med lÄngtgÄende förvÀntningar, det verkar trevligt först men kÀnns mest pinsamt efterÄt och lÀmnar en dÄlig eftersmak.

Skapa ett erbjudande till dina befintliga kunder

Beroende pÄ vilken bransch du Àr i sÄ kan ett sÄdant erbjudande se olika ut men hellre Àn att sprida ett erbjudande till alla sÄ kan det mÄnga gÄnger löna sig att vara exklusiv gentemot de kunder man redan har. Om du vÀljer ett erbjudande som gÄr ut till alla, se dÄ till att dina kunder fÄr första tjing pÄ att boka innan det bli offentligt.

Inspirera

Om du inte redan finns pÄ Pinterest men sitter pÄ en rad fina bilder som inspirerar till romantik sÄ tycker jag att alla-hjÀrtans-dag Àr en perfekt anledning att ta tag i det och skapa ett konto. BÀst Àr det om bilderna finns pÄ din webbplats (Facebook fungerar inte) gÀrna ihop med en text som beskriver vad man ser pÄ bilden och hur man kan ta del av upplevelsen genom er. Installera Pin-it-plugin i din webblÀsare och börja pinna dina bilder. Bilderna kommer pÄ sÄ vis automatiskt lÀnka till din sida frÄn Pinterest. Tala dÀrefter om för era kontakter att ni har inspirationskataloger pÄ Pinterest.

HjÀrta bland stenar
Sprid kĂ€rlek – 5 alla-hjĂ€rtans-dag-tips för företagaren

Slutligen vill jag bara uppmana om att vara öppen med intentioner, folk vet att du vill göra affĂ€rer, sĂ„ trassla inte in dig i falskspel. Om nĂ„gon konfronterar dig med frĂ„gor om fjĂ€sk, mutor eller liknande sĂ„ sĂ€g som det Ă€r. Man kommer lĂ„ngt med sanningen och att förklara att man vill visa uppskattning gentemot sina kunder samtidigt som man hoppas pĂ„ diskussioner Ă€r inget konstigt alls. Vill dock poĂ€ngtera att alltför vĂ€rdefulla gĂ„vor kan enligt lag klassas som mutor  – men det Ă€r en helt eget kapitel.

Vilka Àr dina bÀsta tips inför alla-hjÀrtans-dag?

Storytelling i digitala medier

Ibland kan det löna sig att gĂ„ tillbaka till gamla texter för att ta till sig nytt. Under mĂ„ndagens SES tweetup i Göteborg pratades det om Storytelling och om hur viktigt det Ă€r för alla som vill lyckas i sociala medier. Det pĂ„minde mig om en kurs jag lĂ€ste 2006 pĂ„ Örebro Universitet om narrativ och digitala medier. NedanstĂ„ende text Ă€r ett utdrag frĂ„n min hemtenta frĂ„n samma Ă„r. Det intressanta Ă€r att det hĂ€r skrevs innan Facebook kom till Sverige med efterföljande vĂ„g av sociala medier. Diskussionen om digitala medier som följer berör dĂ€rför frĂ€mst hemsidor och spel.
Narrativ – en definition
Studier av narrativ kan delas upp i 5 olika studieomrÄden: det existentiella, det kognitiva, det estetiska, det sociologiska och det tekniska (Ryan s.2). Det Àr dÀrför svÄrt att ge en exakt definition. Ett överskÄdligt sÀtt Àr att sÀga att en berÀttelse utspelar sig i en vÀrld som Àr befolkad med agenter som kan utföra handlingar i vÀrlden som sedan fÄr konsekvenser i omgivningen (Ryan s.337). Vidare mÄste berÀttelsen visa pÄ en struktur som motiverar hÀndelserna sÄ att man kan tolka innehÄllets plot (Ryan s.9).
Murray anvÀnder sig av 3 begrepp för att beskriva nöjet med digitala medier. Dessa begrepp gÄr att till viss del anvÀndas för förstÄelse av traditionella narrativ ocksÄ. Jag har för att vÀva ihop mina tankar dÀrför anvÀnt mig av dessa begrepp i förklarandet av narrativ oavsett mediet. En bra berÀttelse fÄr anvÀndaren/lÀsaren att nedsÀnkas i vÀrlden och uppleva den som om den vore verklig, detta kallar Murray för immersion (Murray s.98). Ju högre immersion desto mer involverade blir vi i vad som hÀnder i vÀrlden, helst vill vi komma in i berÀttelsen och pÄverka. AnvÀndarens/LÀsarens möjlighet att pÄverka berÀttelsen kallas agency (Murray s.126-129). I traditionella konstformer Àr det ofta lÄg agency eftersom det styrs av förbestÀmda regler ex. Àr en roman eller pjÀs linjÀrt berÀttad och ger inga möjligheter för publiken eller lÀsaren att pÄverka. Till sist berör Murray konsekvenser och förÀndringar i vÀrlden, allt det som görs mÄste nÀmligen fÄ mÀrkbara konsekvenser i vÀrlden. Detta kallas för berÀttelsens transformation (Murray s.154-155).

Olika medier har olika egenskaper vilket pÄverkar deras möjlighet att förmedla berÀttelser. DÀrför lÀmpar sig vissa berÀttelser bÀttre till vissa medier och vice versa. 

4 medier och deras narrativa egenskaper

  • Muntligt berĂ€ttande
  • Böcker
  • Film
  • Datorspel

Muntliga berÀttelser Àr kÀllan till berÀttande (Ryan s.11). Troligtvis har vi mÀnniskor berÀttat historier sen vi började tala. Studerar man narrativ ur ett kognitivt perspektiv sÄ anser mÄnga att berÀttandet Àr det system som hjÀrnan arbetar efter. Allt vi uppfattar uppfattas med hjÀlp av smÄ berÀttelser. OmvÀnt sÄ hjÀlper berÀttelserna oss i vÄr existentiella uppfattning, med hjÀlp av berÀttelser förstÄr vi saker som tid, öde och moral (Ryan s.2-3). Ong förknippar muntligt berÀttande med platta karaktÀrer som uppfyller förvÀntningar medan skrivna karaktÀrer fokuserar pÄ mentala processer och skapar komplexa runda karaktÀrer som Àr oförutsÀgbara (Ryan S.29). Av detta drar jag slutsatsen att i dom muntliga berÀttelserna har handlingar och konsekvenser större betydelse Àn karaktÀrerna som egentligen bara finns dÀr för att förmedla ett budskap. DÀrför ser man ofta att dom muntliga berÀttelserna har ett tydligt budskap som inte tillÄter flera tolkningar, en sensmoral.

Det skriftliga mediet har en förmÄga att strukturera, organisera och att fria den muntliga berÀttelsen frÄn dess begrÀnsning i tid och rum. Men det Àr först med tryckkonstens införande som det skriftliga i sann mening blir ett skriftligt medium dÄ man fram till dess snarare skrivit manus för muntligt berÀttande (Ryan s.28-29). Det Àr i och med detta som man kan börja tala om runda karaktÀrer. Jag upplever att i det skriftliga mediet Àr det ofta karaktÀrernas kÀnsloliv som hamnar i fokus. KaraktÀrerna Àr komplexa och sjÀlva berÀttelsen kretsar ofta kring deras tankar. Jag tror att medan vi i muntligt berÀttande stÀller kravet pÄ att karaktÀrerna ska göra det förvÀntade sÄ krÀver vi i det skriftliga att karaktÀren utvecklas och kanske överraskar oss.

BÄde det muntliga och det skriftliga Àr beskrivande medier, de Àr uppbyggda pÄ sprÄk och kategoriseras dÀrför som Diegetic. Motsatsen till detta Àr Mimetic-medier som istÀllet för att beskriva, agerar ut (Ryan s.13) Ofta Àr medier kombinationer av de bÄda t.ex med en berÀttarröst pÄ film.

Filmmediet skiljer sig frĂ„n de bĂ„da tidigare medierna genom att frĂ€mst vara mimetic och har förmĂ„gan att visa det som sker. Det Ă€r inte ett medium dĂ€r anvĂ€ndaren/lĂ€saren sjĂ€lv behöver skapa bilden av vĂ€rlden. Filmen hĂ€rstammar frĂ„n dramat som trots sin framförande karaktĂ€r Ă€r nĂ€rmare det skriftliga mediet Ă€n det muntliga (Ryan s.29). Detta innebĂ€r dock inte att filmmediet tillĂ„ter lika komplexa karaktĂ€rer som det skriftliga. Detta tror jag beror pĂ„ den begrĂ€nsning i tid som finns. Det som filmen har Ă€rvt frĂ„n sina rötter i drama Ă€r framförallt den tydliga strukturen, dess narrativ (Ryan s.29). Detta visar sig genom att filmer ofta bygger pĂ„ att nĂ„gon form av förĂ€ndring ska ske i vĂ€rlden. Även om Murray inte anvĂ€nder sig av termen mimetic sĂ„ beskriver hon mediernas arbetssĂ€tt som en egenskap som pĂ„verkar berĂ€ttandet. Eftersom noveller Ă€r beskrivande handlar de om karaktĂ€rer och eftersom drama Ă€r ett observerat medium sĂ„ handlar de ofta om hĂ€ndelser (action) (Murray s.181)

Jag tror att det muntliga berÀttandet hjÀlper oss att förstÄ konsekvenser av vÄra handlingar, det skriftliga hjÀlper oss att förstÄ komplexa personligheter medan filmen hjÀlper oss att förstÄ hÀndelsers pÄverkan pÄ vÀrlden. 
Hur pÄverkar digitala medier vÄrt berÀttande? 
Ryan tar upp 5 egenskaper hos digitala medier (Ryan s.338):

  • Reaktiv och interaktiv
  • Multipla kanaler
  • NĂ€tverk
  • Dynamik
  • Modularitet

Av dessa fem identifierar Ryan interaktivitet som den egenskap som pÄverkar narrativ mest. Datorspel skiljer sig frÄn de övriga medierna frÀmst just pÄ grund av sin interaktivitet. Vad Àr dÄ interaktivitet?

Interaktivitet handlar om att pÄverka system, det som Murray kallar för agency. Inga tidigare berÀttarmedier har pÄ ett bra sÀtt kunnat anvÀnda, agency, vÄr önskan att kunna pÄverka vÀrlden och det som sker i den. Agency har en överordnad roll nÀr det kommer till interaktivitet men för att skapa en meningsfull interaktivitet sÄ ska alla 3 av Murrays begrepp samspela, dÄ skapas en upplevelse. Det mÄste finnas en immersion och transformation för att vi ska kÀnna oss engagerade och för att det ska kÀnnas verkligt. De tre egenskaperna ser jag som stommen i datorspelsberÀttandet, tidigare viktiga delar i narrativ mÀrks dÀremot knappt i en del datorspel. KaraktÀrerna Àr ofta frÀmst medel för att kunna utföra handlingar i vÀrlden. Spelets plot Àr ofta enkel för att inte stjÀla uppmÀrksamhet frÄn upplevelsen. Hur graderna av de tre egenskaperna samspelar har ofta med spelets genre att göra. I en del spel gÄr upplevelsen ut pÄ att upptÀcka vÀrlden (Myst), i andra Àr upplevelsen att se förÀndringar (Sims). Det viktiga Àr att i datorspel sÄ fÄr ofta upplevelsen en överordnad betydelse. Sensmoral, karaktÀrer och handling mister sin betydelse dÄ resan blir viktigare Àn mÄlet.

Vad vinner dÄ mÀnskligheten pÄ denna typ av medier? Enligt Murray sÄ Àr det datorns egenskap att sekventiellt berÀkna och utföra som kommer att ge oss nÄgot. Precis som novellen hjÀlper oss att förstÄ komplexa karaktÀrer sÄ kommer datorn hjÀlpa oss att förstÄ processer som vi aldrig gjort förr (Murray s.181).  
Hur kommer framtidens berÀttelser se ut?
För att svara pÄ hur framtidens medieberÀttelser kommer att se ut behöver man till att börja med identifiera hur framtidens medier kommer att se ut. Det Àr naturligtvis omöjligt att veta sÀkert men utefter det vi vet sÄ kommer det med sÀkerhet att innebÀra en högre grad av interaktivitet. Vad har dÄ interaktivitet för pÄverkan pÄ narrativ? Enligt Ryan (Ryan s.354-356) sÄ kommer de digitala medierna inte att Àndra grundförutsÀttningarna för narrativ dÀremot kommer det att pÄverka pÄ 3 olika sÀtt:

Pragmatiskt genom att anvÀndarna kommer att delta och pÄ sÄ vis Àndra graden av narrativ. Hög grad av interaktivitet leder till begrÀnsningar i narrativ.

PÄ diskursnivÄgenom nya presentationsmöjligheter.

Semantiskt handlar det inte om att finna en ny logik utan om att hitta det passande mediet för det narrativa innehÄllet.

Utefter detta tror jag att vi i framtiden kommer att ha flera olika typer av nya medieberÀttelser, alla unika pÄ sitt sÀtt. Detta kan man se redan i dag hos de olika datorspelsgenrer som finns. Alla har olika syften och dÀrigenom olika nivÄer av interaktivitet. De medier vi Àr vana vid i dag kommer att finnas kvar dÄ jag tror att de fyller vissa narrativa funktioner som interaktiva medier inte kan ersÀtta. Jag tror att vi behöver linjÀra berÀttelser som vi inte kan pÄverka i form av sagor, romaner och filmer.

Jag tror att berĂ€ttelser i alla tider har fyllt samma behov. Vi förstĂ„r vĂ„r omvĂ€rld med hjĂ€lp av berĂ€ttelser och placerar oss sjĂ€lva i berĂ€ttelser för att förstĂ„ oss sjĂ€lva. BerĂ€ttelser kommer nog dĂ€rför alltid att ha samma funktion för oss. De medium som berĂ€ttelserna uttrycks i har historiskt pĂ„verkat hur berĂ€ttelserna har utformats. Jag har tidigare talat om skillnader medier emellan och vilka berĂ€ttelseegenskaper de tenderar att lĂ€gga fokus pĂ„. Den skriftliga romanen möjliggjorde komplexa karaktĂ€rer pĂ„ ett sĂ€tt som det tidigare muntliga mediet inte kunde. BerĂ€ttelserna kom att handla om det mĂ€nskliga psyket och dĂ€rigenom sĂ„ gav berĂ€ttelserna oss en större förstĂ„else för oss sjĂ€lva och andra – vĂ„r vĂ€rldsbild förĂ€ndrades.

PÄ samma sÀtt kan de nya medierna komma att pÄverka hur vi upplever vÀrlden och oss sjÀlva, genom att en tanke vÀcks som vi ifrÄgasÀtter. Jag har tidigare nÀmnt att datormediet kan komma att pÄverka vÄr förmÄga att förstÄ processer. Jag kan Àven tÀnka mig pÄverkan pÄ andra omrÄden. Om vi utgÄr ifrÄn det jag tidigare skrivit om de nya interaktiva medierna sÄ innebÀr det att vi framöver kommer att anvÀnda medier som ger upplevelser. Detta borde leda till att vi ifrÄgasÀtter vÀrlden och oss sjÀlva utifrÄn just upplevelser. Interaktivitet ger oss möjlighet att gÄ in i upplevelser precis som böcker gav oss möjlighet att gÄ in i komplexa karaktÀrer. Om böckerna hjÀlpte oss att förstÄ oss sjÀlva och andra som komplexa individer kommer dÄ interaktiva medier att hjÀlpa oss att förstÄ oss sjÀlva och vÀrlden som en upplevelse? Kanske Àr det nÄgot som man redan idag kan se i de yngre generationerna som Àr uppvÀxta med datorspel som det naturliga narrativa mediet? Jag tror att det kan vara sÄ att mÄnga ungdomar och barn i högre grad ser livet som en upplevelse Àn vad mÀnskligheten tidigare gjort. Men vilken vÀrld Àr mest vÀrd att uppleva, den verkliga eller alla de virtuella som erbjuds?


Litteratur
Ryan Marie-Laure (2004) Narrative across media

Murray Janet H. (1997) Andra upplagan Hamlet on the Holodeck


InnehÄllet i texten har inte Àndrats sen 2006 dÀremot har texten redigerats för att bÀttre passa formatet.