Etikettarkiv: Framtid

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vÀgen

Det mindre företagets digitala vÀrld

Ändrar sig vĂ€rlden allt snabbare eller Ă€r det bara som det kĂ€nns? PĂ„ mindre Ă€n 10 Ă„r har vi fĂ„tt teknik som har gjort det möjligt för oss att fĂ„ tillgĂ„ng till information och personliga nĂ€tverk ögonblickligen oavsett var vi befinner oss. Men det rĂ€cker inte dĂ€r, vi har vant oss vid det sĂ„ till den grad att vi har svĂ„rt att tĂ€nka oss att vara utan.

De flesta har idag tillgÄng till internet, de Àr med i minst ett socialt nÀtverk och de har antingen en smartphone eller en lÀsplatta. Vi har Àndrat en stor del av vÄra personliga vanor utifrÄn de nya förutsÀttningarna men hur Àr det med vÄra företag?

Sime 2014 i Stockholm har bjudit pÄ tankar frÄn nÄgra av de företag och individer som var och Àr delaktiga i den stora digitala förÀndringen som vi alla upplever. Och, ja det mesta pekar pÄ att vÀrlden numera faktiskt Àndrar sig i allt snabbare takt.

Vad innebÀr detta för det mindre företaget?

Oavsett storlek sÄ mÄste företag idag förhÄlla sig till en snabbt förÀnderlig vÀrld. Det vi tar för givet idag kan vara helt omkullkastat imorgon. Det gÀller att se vad som Àr pÄ gÄng i god tid sÄ att man snabbt kan anpassa sig innan det Àr försent.

VÄr historia erbjuder mÀngder med exempel pÄ branscher som inte lÀngre existerar. Företag som stod sÄ starka att de inte kunde tÀnka sig att nÄgot skulle kunna putta omkull dem.

UmgÄs utanför din bransch

Eftersom innovation föds i mötet mellan olika idéer Àr risken stor att det som kommer förÀndra din industri radikalt kommer frÄn en helt annan sektor. Det kan komma frÄn nÄgot du inte ens hört talas om.

Nyfikenhet pÄ andra branscher hjÀlper dig att se hot, men kan framförallt synliggöra möjligheter för dig som du annars inte hade sett.

AvsÀtt tid för inspiration

Dagens smÄföretagaree har mycket att vinna pÄ att investera en del av sin tid för att sÀtta sig in i ny teknik. Internet erbjuder tillgÄng till all tÀnkbar information om digital innovation.

Tid Àr en bristvara som egen men sÄ lite som en kvart i veckan kan öppna upp en helt ny vÀrld av tankar och möjligheter. Du kan se pÄ inspirerande föredrag pÄ TED talks, lÀsa tech-magasin som Wired eller TechCrunch eller för all del lÀsa svenska Internetworld.

VÄga öppna upp för förÀndring

FörÀndring Àr bland det mest skrÀmmande som finns. Det Àr mÀnskligt att kÀnna oro inför det som Àr obekant och ju bÀttre man Àr pÄ det man gör desto svÄrare blir det att prova nÄgot nytt.

Familjeföretag som har funnits i generationer besitter en ovÀrderlig kunskap men den kan snabbt falla i vÀrde om den inte kombineras med nya strömningar. Lyssna pÄ de idéer som nya medarbetare kommer med och fastna inte i invanda spÄr.

Ta reda pÄ vad ni kan och hÄll fast vid det

Det kan tyckas motsÀgande att först sÀga att man ska tÀnka nytt för att dÀrefter sÀga att man ska hÄlla fast vid det man kan. Styrkan ligger i att kunna ta vara pÄ sin expertis och med hjÀlp av nya idéer göra det Ànnu bÀttre.

Digitalisering handlar inte om att byta riktning utan om att bredda vĂ€gen. Mike Hecker, Nespressos första marknadschef, formulerade det pĂ„ ett talande sĂ€tt “Ta reda pĂ„ vad som Ă€r din butiks digitala motsvarighet till att erbjuda din kund ett glas champagne?”.

Digital Ängest och oro för framtiden

I den takt som det digitala utvecklas Àr det helt naturligt att kÀnna Ängest över att inte hÀnga med. Det du ska vara orolig för Àr om du INTE kÀnner nÄgon Ängest. Risken Àr att du ganska snart har halkat efter. Dagens företagare mÄste stÀndigt vara beredd pÄ nya förutsÀttningar men samtidigt ta det med ro.

Försök att lita pÄ att den osÀkerhet du upplever nu Àr nÄgot som alla upplever. Det viktigaste Àr inte att du gÄr först men var beredd att följa efter nÀr stigen börjar bli upptrampad.

 

MĂ€ngder med data

Det Àr inte storleken pÄ din data som rÀknas

E-handeln i Sverige stĂ„r och stampar medan andra lĂ€nder rusar förbi. Hur Ă€r det möjligt i ett land som stĂ„r för sĂ„ mycket innovation pĂ„ det digitala omrĂ„det? Idag har jag besökt föreningen E-handelsstaden BorĂ„s frukostmöte “Svensk digital handel visar vĂ€gen”. 

Det Àr intressant att ta del av det Jonas Ogvall, VD för Svensk Digital Handel, har att sÀga. All statistik pekar i en riktning dÀr digital handel fÄr en ökad betydelse för varje Är som gÄr. DÀrför Àr det förvÄnande att se att det Àr sÄ mÄnga handlare som inte har följt med in i detta.

Vi handlar som vi lever

Den stora förÀndringen ligger i vÄra fickor. Med vÄr mobiltelefon Àr vi stÀndigt uppkopplade och fÄr tillgÄng till bÄde information och kontaktnÀt. Det Àr enkelt att söka och det Àr enkelt att frÄga.

Som handlare har du helt andra förvÀntningar pÄ dig frÄn dina kunder idag. Syns du inte pÄ rÀtt plats och vid rÀtt tillfÀlle sÄ finns du inte.

Vi lever bÄde online och offline

Mer och mer köp slutförs online men Àven nÀr konsumenter befinner sig i en fysisk butik har företagets nÀrvaro pÄ internet avgörande betydelse. Ett par touch bort ligger all information kunden kan önska sig. Hur stÄr sig produkten mot andra, vad kostar den hos konkurrenterna, vad tycker andra om den och Àr det nÄgra av vÀnnerna som har köpt den Àr bara nÄgra av alla frÄgor som de kan fÄ svar pÄ.

MÀngder med data ger mÀngder av möjligheter

Allt som görs pÄ internet kan lÀmna spÄr som gÄr att följa. NÀr spÄren sparas blir det datapunkter som kan anvÀndas för berÀkning. Riktad marknadsföring handlar om att försöka nÄ rÀtt personer utifrÄn deras beteende pÄ internet.

Möjligheten att digitalt lagra och bearbeta data gör att man som företag inte lÀngre behöver gissa. Utan att behöva röra ett finger kan istÀllet system rÀkna ut vem som Àr mest benÀgen att köpa en viss produkt och dÀrefter se till sÄ att just den personen fÄr se innehÄllet.

Förstadiet av Big Data

Möjligheten att mĂ€ta och leverera relevant innehĂ„ll utifrĂ„n det som konsumenter efterfrĂ„gar hĂ€nger samman med vad mĂ„nga kallar Big Data. Genom att samla in sĂ„ mycket data som möjligt kan man berĂ€kna vad man ska göra. Ålder, ort, intressen, vĂ€nner och besökta siter kan t.ex. ge en fingervisning om hur din kund fattar sina beslut

Det hÀr har lett till vilda vÀstern i vÄra digitala kanaler. Möjligheten att finna guld leder till att handlare grÀver överallt. Om du har besökt en produktsida sÄ ser handlaren till sÄ att produkten syns överallt för dig. Om du tillhör en viss Äldersgrupp sÄ möts du av en viss typ av annonser var du Àn befinner dig. Det hÀr sker Àven i sammanhang dÄ det kan vara helt fel.

Det Àr inte storleken pÄ din data som rÀknas, det Àr vad du gör med den

Precis som i all analys sĂ„ ligger det största vĂ€rdet i att jĂ€mföra samband mellan olika datapunkter. Enkel statistik sĂ€ger egentligen inte sĂ„ mycket. Även om 80% av dina kunder Ă€r 18-25 Ă„r sĂ„ betyder inte det att du ska satsa stenhĂ„rt pĂ„ det segmentet.

Tittar du nÀrmare sÄ kan du upptÀcka att de 18-25-Äringar som köpt av dig Àven Àr intresserade av spel och anvÀnder sin mobil oftare Àn andra. Du kanske ser att de har besökt en viss sida mer Àn fem gÄnger under den senaste veckan. De gillar redan er sida pÄ Facebook och har stÀllt minst en frÄga pÄ Twitter.

TrÀffa rÀtt

Det Àr genom att korsköra din data som du kan leverera relevans. Ett erbjudande vid rÀtt tillfÀlle ses dÄ sÀllan som nÄgot störande utan snarare som en vÀlkommen tjÀnst.

OvÀlkommet blir det nÀr jag av nyfikenhet kollat upp nÄgot en gÄng och dÀrefter inte ser nÄgot annat under den följande veckan. Eller nÀr jag som singel förvÀntas vara intresserad av datingtjÀnster i samma stund som statusen Àndras.

Segmenteringen krymper

Vi Àr sÄ vana vid att tÀnka i segment inom marknadsföring sÄ att vi har svÄrt att se nÄgot annat alternativ. Vi söker efter ett segment som tycks ha köpkraft och behov och lÀgger dÀrefter alla resurser pÄ att det segmentet ska bli lockad att köpa.

Ett stort segment som kan tÀnkas köpa Àr det bÀsta segmentet att satsa pÄ. Ett litet segment ger inte tillrÀckligt stort underlag för försÀljning och att hantera flera smÄ segment Àr för de flesta omöjligt. Men dÄ har vi helt uteslutit möjligheten med digital lagring och bearbetning av data.

100% personligt

TĂ€nk om du skulle kunna ge varje person en personlig upplevelse av ditt företag utifrĂ„n den givna situationen. TĂ€nk om storleken pĂ„ dina segment var ett – en individ, en upplevelse.

Inom en snar framtid kommer vi troligtvis se mÄnga företag som stÀller om till detta tÀnk. I USA Àr det redan en del företag som arbetar smart för att presentera relevans pÄ ett mer sömlöst sÀtt för individer. Det leder till helt nya tjÀnster för konsumenter och nya affÀrsmodeller för företag.

Hur kommer vi ikapp i Sverige och i BorÄs?

VĂ„r frĂ€msta styrka och vĂ„r frĂ€msta svaghet Ă€r tyvĂ€rr den samma – vi kan det hĂ€r med distanshandel. Med den glesa befolkning vi har i Sverige sĂ„ har vi lĂ€nge haft en idealiskt marknad för postorderförsĂ€ljning. Vi kan logistik och vi kan katalog. Vi vet hur vi ska utforma erbjudanden som lockar sĂ„ mĂ„nga som möjligt till köp och vi vet vad som sĂ€ljer mest under olika sĂ€songer. BĂ€st av alla Ă€r vi i BorĂ„s.

Men Àr digital handel verkligen en förlÀngning av postorder? Jag Àr inte sÄ sÀker. Postorder handlar om att hitta produkter som sÄ mÄnga som möjligt vill köpa. Det handlar om att arbeta utifrÄn sÀsonger sÄ att sÄ mÄnga som möjligt lockas till köp. Men det saknar ett tydligt fokus pÄ individen. Ge kunden det hon vill ha nÀr hon vill ha det.

Dags att stÀlla om

Det kan tyckas enkelt att stÀlla om men i en stark kultur Àr det allt annat Àn enkelt att driva igenom en stor förÀndring.

Under frukostmötet idag nÀmndes utbildning inom digital handel som en viktig aspekt för fortsatt utveckling av BorÄs. En annan del Àr att lyfta diskussionen om den digitala handelns betydelse och omfattning. Digital handel handlar inte bara om att sÀlja över internet utan Àven om att som fysisk butik finnas tillgÀnglig online.

Om vi vill ligga i framkant sÄ mÄste vi stÀlla oss i frÀmsta ledet. Jag tror att vi behöver ge nÀring till en digital kultur för att kunna sÀtta BorÄs pÄ kartan som e-handelsstad. Vi behöver arbeta nerifrÄn och upp och i alla branscher. Till viss del tror jag att vi i BorÄs mÄste vara beredda att börja om och slÀppa vad vi en gÄng var.

Vad tycker du? Jag Àr jÀttenyfiken pÄ om det bara Àr jag som ser en stor skillnad mellan postorder och digital handel. BerÀtta gÀrna i kommentarerna vad du tycker.

Storytelling i digitala medier

Ibland kan det löna sig att gĂ„ tillbaka till gamla texter för att ta till sig nytt. Under mĂ„ndagens SES tweetup i Göteborg pratades det om Storytelling och om hur viktigt det Ă€r för alla som vill lyckas i sociala medier. Det pĂ„minde mig om en kurs jag lĂ€ste 2006 pĂ„ Örebro Universitet om narrativ och digitala medier. NedanstĂ„ende text Ă€r ett utdrag frĂ„n min hemtenta frĂ„n samma Ă„r. Det intressanta Ă€r att det hĂ€r skrevs innan Facebook kom till Sverige med efterföljande vĂ„g av sociala medier. Diskussionen om digitala medier som följer berör dĂ€rför frĂ€mst hemsidor och spel.
Narrativ – en definition
Studier av narrativ kan delas upp i 5 olika studieomrÄden: det existentiella, det kognitiva, det estetiska, det sociologiska och det tekniska (Ryan s.2). Det Àr dÀrför svÄrt att ge en exakt definition. Ett överskÄdligt sÀtt Àr att sÀga att en berÀttelse utspelar sig i en vÀrld som Àr befolkad med agenter som kan utföra handlingar i vÀrlden som sedan fÄr konsekvenser i omgivningen (Ryan s.337). Vidare mÄste berÀttelsen visa pÄ en struktur som motiverar hÀndelserna sÄ att man kan tolka innehÄllets plot (Ryan s.9).
Murray anvÀnder sig av 3 begrepp för att beskriva nöjet med digitala medier. Dessa begrepp gÄr att till viss del anvÀndas för förstÄelse av traditionella narrativ ocksÄ. Jag har för att vÀva ihop mina tankar dÀrför anvÀnt mig av dessa begrepp i förklarandet av narrativ oavsett mediet. En bra berÀttelse fÄr anvÀndaren/lÀsaren att nedsÀnkas i vÀrlden och uppleva den som om den vore verklig, detta kallar Murray för immersion (Murray s.98). Ju högre immersion desto mer involverade blir vi i vad som hÀnder i vÀrlden, helst vill vi komma in i berÀttelsen och pÄverka. AnvÀndarens/LÀsarens möjlighet att pÄverka berÀttelsen kallas agency (Murray s.126-129). I traditionella konstformer Àr det ofta lÄg agency eftersom det styrs av förbestÀmda regler ex. Àr en roman eller pjÀs linjÀrt berÀttad och ger inga möjligheter för publiken eller lÀsaren att pÄverka. Till sist berör Murray konsekvenser och förÀndringar i vÀrlden, allt det som görs mÄste nÀmligen fÄ mÀrkbara konsekvenser i vÀrlden. Detta kallas för berÀttelsens transformation (Murray s.154-155).

Olika medier har olika egenskaper vilket pÄverkar deras möjlighet att förmedla berÀttelser. DÀrför lÀmpar sig vissa berÀttelser bÀttre till vissa medier och vice versa. 

4 medier och deras narrativa egenskaper

  • Muntligt berĂ€ttande
  • Böcker
  • Film
  • Datorspel

Muntliga berÀttelser Àr kÀllan till berÀttande (Ryan s.11). Troligtvis har vi mÀnniskor berÀttat historier sen vi började tala. Studerar man narrativ ur ett kognitivt perspektiv sÄ anser mÄnga att berÀttandet Àr det system som hjÀrnan arbetar efter. Allt vi uppfattar uppfattas med hjÀlp av smÄ berÀttelser. OmvÀnt sÄ hjÀlper berÀttelserna oss i vÄr existentiella uppfattning, med hjÀlp av berÀttelser förstÄr vi saker som tid, öde och moral (Ryan s.2-3). Ong förknippar muntligt berÀttande med platta karaktÀrer som uppfyller förvÀntningar medan skrivna karaktÀrer fokuserar pÄ mentala processer och skapar komplexa runda karaktÀrer som Àr oförutsÀgbara (Ryan S.29). Av detta drar jag slutsatsen att i dom muntliga berÀttelserna har handlingar och konsekvenser större betydelse Àn karaktÀrerna som egentligen bara finns dÀr för att förmedla ett budskap. DÀrför ser man ofta att dom muntliga berÀttelserna har ett tydligt budskap som inte tillÄter flera tolkningar, en sensmoral.

Det skriftliga mediet har en förmÄga att strukturera, organisera och att fria den muntliga berÀttelsen frÄn dess begrÀnsning i tid och rum. Men det Àr först med tryckkonstens införande som det skriftliga i sann mening blir ett skriftligt medium dÄ man fram till dess snarare skrivit manus för muntligt berÀttande (Ryan s.28-29). Det Àr i och med detta som man kan börja tala om runda karaktÀrer. Jag upplever att i det skriftliga mediet Àr det ofta karaktÀrernas kÀnsloliv som hamnar i fokus. KaraktÀrerna Àr komplexa och sjÀlva berÀttelsen kretsar ofta kring deras tankar. Jag tror att medan vi i muntligt berÀttande stÀller kravet pÄ att karaktÀrerna ska göra det förvÀntade sÄ krÀver vi i det skriftliga att karaktÀren utvecklas och kanske överraskar oss.

BÄde det muntliga och det skriftliga Àr beskrivande medier, de Àr uppbyggda pÄ sprÄk och kategoriseras dÀrför som Diegetic. Motsatsen till detta Àr Mimetic-medier som istÀllet för att beskriva, agerar ut (Ryan s.13) Ofta Àr medier kombinationer av de bÄda t.ex med en berÀttarröst pÄ film.

Filmmediet skiljer sig frĂ„n de bĂ„da tidigare medierna genom att frĂ€mst vara mimetic och har förmĂ„gan att visa det som sker. Det Ă€r inte ett medium dĂ€r anvĂ€ndaren/lĂ€saren sjĂ€lv behöver skapa bilden av vĂ€rlden. Filmen hĂ€rstammar frĂ„n dramat som trots sin framförande karaktĂ€r Ă€r nĂ€rmare det skriftliga mediet Ă€n det muntliga (Ryan s.29). Detta innebĂ€r dock inte att filmmediet tillĂ„ter lika komplexa karaktĂ€rer som det skriftliga. Detta tror jag beror pĂ„ den begrĂ€nsning i tid som finns. Det som filmen har Ă€rvt frĂ„n sina rötter i drama Ă€r framförallt den tydliga strukturen, dess narrativ (Ryan s.29). Detta visar sig genom att filmer ofta bygger pĂ„ att nĂ„gon form av förĂ€ndring ska ske i vĂ€rlden. Även om Murray inte anvĂ€nder sig av termen mimetic sĂ„ beskriver hon mediernas arbetssĂ€tt som en egenskap som pĂ„verkar berĂ€ttandet. Eftersom noveller Ă€r beskrivande handlar de om karaktĂ€rer och eftersom drama Ă€r ett observerat medium sĂ„ handlar de ofta om hĂ€ndelser (action) (Murray s.181)

Jag tror att det muntliga berÀttandet hjÀlper oss att förstÄ konsekvenser av vÄra handlingar, det skriftliga hjÀlper oss att förstÄ komplexa personligheter medan filmen hjÀlper oss att förstÄ hÀndelsers pÄverkan pÄ vÀrlden. 
Hur pÄverkar digitala medier vÄrt berÀttande? 
Ryan tar upp 5 egenskaper hos digitala medier (Ryan s.338):

  • Reaktiv och interaktiv
  • Multipla kanaler
  • NĂ€tverk
  • Dynamik
  • Modularitet

Av dessa fem identifierar Ryan interaktivitet som den egenskap som pÄverkar narrativ mest. Datorspel skiljer sig frÄn de övriga medierna frÀmst just pÄ grund av sin interaktivitet. Vad Àr dÄ interaktivitet?

Interaktivitet handlar om att pÄverka system, det som Murray kallar för agency. Inga tidigare berÀttarmedier har pÄ ett bra sÀtt kunnat anvÀnda, agency, vÄr önskan att kunna pÄverka vÀrlden och det som sker i den. Agency har en överordnad roll nÀr det kommer till interaktivitet men för att skapa en meningsfull interaktivitet sÄ ska alla 3 av Murrays begrepp samspela, dÄ skapas en upplevelse. Det mÄste finnas en immersion och transformation för att vi ska kÀnna oss engagerade och för att det ska kÀnnas verkligt. De tre egenskaperna ser jag som stommen i datorspelsberÀttandet, tidigare viktiga delar i narrativ mÀrks dÀremot knappt i en del datorspel. KaraktÀrerna Àr ofta frÀmst medel för att kunna utföra handlingar i vÀrlden. Spelets plot Àr ofta enkel för att inte stjÀla uppmÀrksamhet frÄn upplevelsen. Hur graderna av de tre egenskaperna samspelar har ofta med spelets genre att göra. I en del spel gÄr upplevelsen ut pÄ att upptÀcka vÀrlden (Myst), i andra Àr upplevelsen att se förÀndringar (Sims). Det viktiga Àr att i datorspel sÄ fÄr ofta upplevelsen en överordnad betydelse. Sensmoral, karaktÀrer och handling mister sin betydelse dÄ resan blir viktigare Àn mÄlet.

Vad vinner dÄ mÀnskligheten pÄ denna typ av medier? Enligt Murray sÄ Àr det datorns egenskap att sekventiellt berÀkna och utföra som kommer att ge oss nÄgot. Precis som novellen hjÀlper oss att förstÄ komplexa karaktÀrer sÄ kommer datorn hjÀlpa oss att förstÄ processer som vi aldrig gjort förr (Murray s.181).  
Hur kommer framtidens berÀttelser se ut?
För att svara pÄ hur framtidens medieberÀttelser kommer att se ut behöver man till att börja med identifiera hur framtidens medier kommer att se ut. Det Àr naturligtvis omöjligt att veta sÀkert men utefter det vi vet sÄ kommer det med sÀkerhet att innebÀra en högre grad av interaktivitet. Vad har dÄ interaktivitet för pÄverkan pÄ narrativ? Enligt Ryan (Ryan s.354-356) sÄ kommer de digitala medierna inte att Àndra grundförutsÀttningarna för narrativ dÀremot kommer det att pÄverka pÄ 3 olika sÀtt:

Pragmatiskt genom att anvÀndarna kommer att delta och pÄ sÄ vis Àndra graden av narrativ. Hög grad av interaktivitet leder till begrÀnsningar i narrativ.

PÄ diskursnivÄgenom nya presentationsmöjligheter.

Semantiskt handlar det inte om att finna en ny logik utan om att hitta det passande mediet för det narrativa innehÄllet.

Utefter detta tror jag att vi i framtiden kommer att ha flera olika typer av nya medieberÀttelser, alla unika pÄ sitt sÀtt. Detta kan man se redan i dag hos de olika datorspelsgenrer som finns. Alla har olika syften och dÀrigenom olika nivÄer av interaktivitet. De medier vi Àr vana vid i dag kommer att finnas kvar dÄ jag tror att de fyller vissa narrativa funktioner som interaktiva medier inte kan ersÀtta. Jag tror att vi behöver linjÀra berÀttelser som vi inte kan pÄverka i form av sagor, romaner och filmer.

Jag tror att berĂ€ttelser i alla tider har fyllt samma behov. Vi förstĂ„r vĂ„r omvĂ€rld med hjĂ€lp av berĂ€ttelser och placerar oss sjĂ€lva i berĂ€ttelser för att förstĂ„ oss sjĂ€lva. BerĂ€ttelser kommer nog dĂ€rför alltid att ha samma funktion för oss. De medium som berĂ€ttelserna uttrycks i har historiskt pĂ„verkat hur berĂ€ttelserna har utformats. Jag har tidigare talat om skillnader medier emellan och vilka berĂ€ttelseegenskaper de tenderar att lĂ€gga fokus pĂ„. Den skriftliga romanen möjliggjorde komplexa karaktĂ€rer pĂ„ ett sĂ€tt som det tidigare muntliga mediet inte kunde. BerĂ€ttelserna kom att handla om det mĂ€nskliga psyket och dĂ€rigenom sĂ„ gav berĂ€ttelserna oss en större förstĂ„else för oss sjĂ€lva och andra – vĂ„r vĂ€rldsbild förĂ€ndrades.

PÄ samma sÀtt kan de nya medierna komma att pÄverka hur vi upplever vÀrlden och oss sjÀlva, genom att en tanke vÀcks som vi ifrÄgasÀtter. Jag har tidigare nÀmnt att datormediet kan komma att pÄverka vÄr förmÄga att förstÄ processer. Jag kan Àven tÀnka mig pÄverkan pÄ andra omrÄden. Om vi utgÄr ifrÄn det jag tidigare skrivit om de nya interaktiva medierna sÄ innebÀr det att vi framöver kommer att anvÀnda medier som ger upplevelser. Detta borde leda till att vi ifrÄgasÀtter vÀrlden och oss sjÀlva utifrÄn just upplevelser. Interaktivitet ger oss möjlighet att gÄ in i upplevelser precis som böcker gav oss möjlighet att gÄ in i komplexa karaktÀrer. Om böckerna hjÀlpte oss att förstÄ oss sjÀlva och andra som komplexa individer kommer dÄ interaktiva medier att hjÀlpa oss att förstÄ oss sjÀlva och vÀrlden som en upplevelse? Kanske Àr det nÄgot som man redan idag kan se i de yngre generationerna som Àr uppvÀxta med datorspel som det naturliga narrativa mediet? Jag tror att det kan vara sÄ att mÄnga ungdomar och barn i högre grad ser livet som en upplevelse Àn vad mÀnskligheten tidigare gjort. Men vilken vÀrld Àr mest vÀrd att uppleva, den verkliga eller alla de virtuella som erbjuds?


Litteratur
Ryan Marie-Laure (2004) Narrative across media

Murray Janet H. (1997) Andra upplagan Hamlet on the Holodeck


InnehÄllet i texten har inte Àndrats sen 2006 dÀremot har texten redigerats för att bÀttre passa formatet.

Jag skriver för klarhet och ljusen som blixtrar

En milsten pÄ vÀgen / A mile stone 

Jag surfar just nu pÄ en enorm vÄg av inspiration. Det Àr ganska övervÀldigande samtidigt som det Àr oerhört roligt att kÀnna hur energin flödar och idéerna blixtrar förbi som fyrverkerier. Ena stunden Àr jag övertygad om att jag vill jobba för ett globalt storföretag för att i nÀsta börja planera för att starta eget. Jag har funderat pÄ att skriva en barnbok med illustrationer och jag har funderat pÄ att ta bilen ner till Europa för att pröva mina vingar i ett nytt land. Jag har idéer för iPad-appar och jag har idéer för förelÀsningar. I Àrlighetens namn Àr det fullkomligt kaos i mitt huvud och jag vet varken ut eller in. SÄ jag skriver. Jag skriver ner mina tankar och hoppas pÄ att nÄgot snart kommer att utkristalliseras.

Det jag gÄr igenom just nu kan enklast beskrivas som en dörr som sakta börjar stÀngas igen för mig medan alla andra stÄr pÄ vid gavel. Jag har under en lÄng tid varit övertygad om att jag skulle ÄtervÀnda till mitt jobb i San Francisco men jag börjar sakteligen inse att mina chanser krymper för var dag som gÄr. Efter en del sjÀlvrannsakan har jag upptÀckt att möjligheterna Àr oÀndliga, det gÀller bara att bestÀmma sig för vilken dörr man ska kliva in i hÀrnÀst. SÄ jag tar ett djup andetag, och jag skriver. 
I’m riding a huge wave of inspiration. It’s overwhelming at the same time as it’s amazing to feel the flow and watch the ideas come flashing by. One moment I’m convinced I want to work for a global enterprise, the next I’m making plans for my own business. I’ve thought about writing a children’s book with illustrations and I’ve been inspired to spread my wings and try a new country in Europe. I’ve had ideas for iPad apps and I’ve had ideas for educational seminars. To be honest my mind’s currently a complete mess. So I write. I write down my thought with the hope that something will stand out.

The best way to explain all of this is that one door is closing while all others are wide open. I’ve been convinced that I’ll return to my job in San Francisco for so long but I’m beginning to realize that my chances are dim. After a lot of soul searching I’ve discovered the opportunities to be vast and all I need to do is to choose the next door. So I take deep breath, and I write.

Kontakt.

Katarina Tikka
 
0700-357894


United States of Tikka

Döbelnsgatan 57
506 37 BORÅS

Innehar F-skattsedel